Gott slut, ny giv

Tänkte stanna kvar i stan över nyår. Kanske till och med -på grund av total icke-inspiration i år - stanna hemma och göra inget alls. Faktum är att det enda som stoppade mig från just det är att det känns lika socialt accepterat som pedofili, hustrumisshandel och att råna gamlingar.   Ett annat bra alternativ ligger i Norrland och det orkade jag inte pga meckigt men huxflux idag på en impuls och en kvart hade jag ordnat skjuts, ledigt och kattvakt. Så nu blir det så. Överväger att stanna hela vägen över helgen. 

Det här med att mitt ex flyttade till Stockholm och lika gärna kan sova hos mig som hos sig om jag är borta och han inte är det är kanske det bästa arrangemang han och jag nånsin haft. Han har en nyckel och jag kan dra iväg impulsivt och det enda vi ser av varandra är en renbäddad säng (han) och rester av dillchips och mjölk (jag). Sån läskig snackskombo, borde förstått redan där att det aldrig skulle hålla. Har iofs inget emot att se honom heller men det hela är ändå väldigt praktiskt. Och, faktum är att det från början delvis är hans katt. Han kan gott ta igen 7 år av frånvarande faderskap. Hur jag än älskar den där hårbollen finns det ingen effektivare fotboja än husdjur och utan föräldrar här är en gammal flamma ett väldigt bra alternativ.

Så hej resväskan igen. Det verkar som vi kommer se väldigt mycket av varandra 2014 så vi kan lika gärna börja nu.

Sakers ordning

Det tog mig inte speciellt länge att bli helt hooked på gymet. En månad in i den vanan blir (eh, blev) jag helt stissig, aptitstörd och sömnlös om jag inte rev av åtminstone fyra rätt tuffa pass per vecka. Helst sex tills jag gick skäll. Nu, två veckor in i nåt form av julinferno har jag tränat två gånger på två veckor och åt precis en halv kartong Merci-choklad. Till frukost. Halv elva. På kontoret. 

En anpassar sig ju fort i alla fall.

Återbäring

Det fick ändå vara värt en månads misär. Tittar man ur rätt vinkel är köket klart och det höll för sex tjejer, åtta flaskor vin och jag som med väldigt kort varsel insåg att en var vego. MVG på allt. Visade sig att köket var väldigt behagligt att laga mat i (bra grej för kök ändå?) och att jag har ett outforskat sinne för svamp. Fint.

Sjuk grej

Ris a la Malta. Är inte det jättekonstigt ändå? Sockrad grädde med nåt stackars riskorn och slemmig sås på saft? 

Har aldrig riktigt förstått den men som en sann trooper tog jag en för laget och är exakt lika sockerchockad inatt med. Det är ju inte jul jätteofta ändå tack och lov.

02.57: Kolhydratladdar

Kanske borde sovit lite mindre idag ändå? Inte för att det inte är mysigt att hänga ensam vaken med Gossip Girl (hej, jag är 32 och upptäckte den 10 år efter övriga världen) och risgrynsgröt mitt i natten men för att det kommer vara så sjukt omysigt tidigt imorgon när jag förväntas vara en del av julfirandet här med dom andra vuxna. 

Aja, ändå rätt kul att upptäcka att jag tydligen trippar lite på socker nu för tiden. Bra att veta om man behöver vara vaken en hel natt och inte vill börja knarka på gamla dar tänker jag. Ett glas julmust och en matsked socker på lite risgryn och jag spinner igång som vilket dagisbarn som helst.

Som det ska vara

Har varit hos mamma mindre än ett dygn. Har inte ens ätit frukost än och kroppen är egentligen vrålhungrig men doften av all mat gör huvudet proppmätt och jag kan inte få ner mer än kaffe. Har traditionsenligt lyft ut hyacinten tål du inte den? som ger mig huvudvärk på balkongen, blivit semisams med min lillasyster som jag inte pratat med på tre månader och drivit mammasambon till dörrsmällande via teologisk diskussion. Vi jobbar så. Blir osams och sams igen. Jag jobbar mest på att vara en retsticka. Han gav mig kaffe på sängen imorse så vi är nog också sams igen, eventuella gudars existens eller ej.

Nu har jag adopterat min mammas första quirky försök till egenstickad kofta. Hon blev farmor i somras och har sedan dess bestämt sig för att då är man tant och tanter stickar. Hon är inte jättebra på det och fyller femtio i januari. Koftan är sned, gräslig i färgerna och märkligt stor i ryggen men passar alldeles utmärkt till barfotafötter och rufsigt hår. Ämnar stanna i den till annandagen.

Tar det tillbaka

Så konstigt att vakna här och det nästan ser ut som ett vanligt hem? Ägnade exakt hela dagen igår till att skänka bort kylskåp på Blocket, bära saker upp och ner från vinden, skura och stapla ihop säckar med betong och hinkar med färg i ett hörn. Sortera in köksprylar i skåp och diska upp allt igen. 

Köket är inte helt klart men 90 procent funktionellt. Katten är hemma. Man snubblar inte på någonting alls när man försöker röra sig här för första gången på en månad. Ljuvligt. 

Himla synd att jag måste dra härifrån idag faktiskt men ändå väldigt smidigt att en kompis mamma med sambo vill bo här över jul med katten så jag kan få åka till min mamma med sambo och dra runt i pyjamas i fyra dygn. Det är ungefär enda platsen i världen jag inte blir rastlös på. Har inte hunnit varit vaken här i mer än två timmar innan jag börjar fundera på att själv plocka fram sågen och dra igång nya projekt istället för att vänta till efter jul så det är nog för allas bästa att jag inte har tid.

Jajaja, jag vet att julen är till för att umgås med nära och kära och det ska jag absolut. Jag tänker bara att dom kan umgås lite kring mig när jag ligger i soffan och plöjer kultur och mat. Jag är laddad med böcker så det täcker julen men jag behöver alltid boktips. Fast framför allt nu behöver jag tips på bra serie att fastna i. Gärna lite dramatiskt. Det gör inte ens nåt om det är lite kladdigt men jag vill liksom sugas in i det och fastna där och sörja när det tar slut. Såna serier. Det vi kan hoppa över pga sett eller halvsett senaste åren är:

Greys
Friday Nights Light
True Blood
Sons of Anarchy
In Practice
The big C
New Girl
Girls
Den där med hon som flyttar till Texas från NY för att jobba som läkare som jag inte minns vad den heter.
Les Revenants

Var nog allt tror jag. Och kom ihåg nu, det ska helst komma tårar minst en gång per avsnitt. Tips?

Sak jag jobbar hårt för att inte tänka på

Hur mycket mäklaren värderade upp lägenheten innan jag renoverade köket. Om hon är ens lite trovärdig och Stockholms bostadsmarknad är lika överhettad som vanligt i januari så borde jag i princip kunna tjäna mer pengar på att sälja den och dra och surfa på, låt oss säga Bali, än på att stanna här och jobba bortåt ett år eller så. Om jag nu ska jobba efter samma taktik som jag använder när jag köper saker på rea alltså. 

Jag säger inte att det är en bra taktik. Jag säger bara att det är min taktik. Det är på det stora hela väldigt sällan samma sak när det gäller reor och rätt många andra saker. 

Jag och en av mina bästa lovade dyrt och heligt sittandes med fötterna dinglandes från en kajkant i höstas att 2014 ska bli året när ab-so-lut inget stort händer. Inga draman, stora flyttar, stora beslut eller något alls som rubbar rutinen mer än att byta märke på tandkrämen. Om jag inte hinner vädra ut allt det här krypet under skinnet jag har inom två veckor lär det bli ett löfte jag får svårt att hålla. 

Vad det har kommit till

Att hela vårt lilla cirkelträningspass utbröt i värsta kramkalaset igår och att jag är uppriktigt lite deppig över att det är pausat till efter nyår nu? Vem hade kunnat ana att jag nånsin skulle sakna att hoppa hysteriska intervaller hopprep blandat med dragkamper, mördar-burpees och konkurrera om tyngsta stången på hälften av stationerna. Så osannolikt att det nästan blir logiskt. Borde ha vant mig vid alla plötsliga vändningar mitt psyke bestämmer sig för att ta med ojämna mellanrum. 

I övrigt är mitt kök nästan, nästan klart. En lucka saknas (jävla, jävla Ikea) men i övrigt, fix färdigt! Och så fint. LÅG på köksgolvet och bara tittade en kvart under ett telefonhäng igår. Inga mer fula högblanka luckor utan handtag. Inget turkos kakel, vilket jag visserligen nästan blev hjärntvättad att gilla. Vande mig dock aldrig vid den rosa-vit-vinröda, väldigt märkliga, bården. Eller den bajsbruna bänkskivan. Och nu är det borta. Väck. Nu är det visserligen rätt mycket pyssel kvar och väldigt lite tid över men på lördag hoppas jag hinna flytta in allt från vardagsrummet, hämta min katt från kollot och reclaima mitt hem innan jag ska lämna över både katt och hem till nån annan och åka och fira jul.

Åh, och om nån mot förmodan behöver en äldre men fullt fungerande kyl/frys så står det ett sånt i mitt vardagsrum som man få bara man är stark nog att lyfta ut det.

Trettisextusensexhundra minuter musik

Hörde en låt jag blev tvungen att Shazama idag pga fin. Så förvånad att upptäcka att det var Hoffmaestro som gör den? 2005? Långt ifrån överförtjust i dom annars och har inte ett spår av ett minne att jag ens har hört den här låten innan. Lyssnar tydligen mest bara på långsamt och mjukt nu. Tokig i den här med. Och plötsligt lyssnar jag tydligen på Drake med? En annan icke-favorit. Och den här? Har aldrig ens lyssnat på en enda låt av Beach House annars.

Och tillsammans med Säkert´s Influensa är det allt jag behöver. Jobbar lite så, lyssnar på samma fem låtar om och om igen tills jag inte orkar höra dom på år efteråt.

Annars har 2013 tydligen sett ut såhär. En himla massa A$AP Rocky tydligen. Åh, på tal honom. Hans kollektivbroder A$AP Ferg är det enda av min gamla välbekanta musiksmak som ryms bland mjukismusiken däruppe nu.

Utslagen

Om det är någon gång en skulle behöva ta sig iväg och träna skulle det väl vara dagen efter man har ätit vulgärt mycket mat, kan för övrigt varmt rekommendera dessertbordet på Operakällarens julbord, herregud. Problemet med det här är de precis lika vulgära mängderna öl, vin och sprit som liksom kom på köpet. Jag är helt pajj. Ligger som en utslagen säl på soffan och försöker i mitt huvud reda ut hur jag ska lyckas tömma bilen på köksluckor, omorganisera allt igen så att jag inte behöver gå in i köket förrän imorgon och sedan samla på mig energi nog för att vaxa golvet en sista gång innan hantverkarna kommer och slutför köket imorgon. Skura och sedan ligga på alla fyra och gnugga med det där kladdt i timmar. Igen.

MEN SLUTFÖR KÖKET? Halleluja.

Ironin nu i att jag rent tekniskt skulle kunna göra nåt ätbart därute, är hungrigare än nånsin pga överätning igår och dessutom har säkert sex snabbmatsställen inom en radie av 100 meter men icke kan ta mig ur soffan. Träna ligger rätt långt ner på dagens priolista trots allt.

Och jag som inte ens gillar Coldplay?

Så jäkla fint att jag just grinade lite framför kontorsdatorn. Och även om jag inte är så himla förtjust i Coldplay är jag rätt förtjust i både Petra Marklund och Magnus Carlson.

Fix you

Funderar även på att göra Katniss-fläta innan jag går

Som jag älskar tonårsfilm. Var även helt besatt av The Hunger Games i bokform, slukade tre böcker på en helg tror jag. Nu är jag helt överpepp på att jag lyckades muta till mig sällis att se Catching Fire på bio ikväll. Går på bio ungefär vartannat åt så det är stort detta. Har träningsvärk ungefär överallt och gudarna ska veta att jag slet hårt för att få det, har slagit exakt alla mina tidigare viktrekord i gymet den här veckan. Ska fira detta genom att äta min egen vikt i M&M´s, popcorn och läsk och framför allt, sitta still i nästan tre timmar. Även det ett personbästa om man ska se till senaste månaden.

Saker jag är avundsjuk på

Folk som kan ha lugg. Fikade med min kompis och hennes nyklippta lugg idag och är SÅ nära att gå lös med saxen här hemma nu. Jag har inte haft lugg sen jag var åtta och ja..milt sagt var det ingen hit. Såg lite ut som Per Gessle på tiden Joyride var en hit. Men jag tänker att jag har lite mindre tjockt och krulligt hår nu? Plus en smula mer koll på stylingprodukter ( läs Blåvitts egna tvål och möjligtvis nån stackars balsamflaska) än vad jag och min pappa hade på åttitalet. Å andra sidan, det är få saker jag tycker är så fantastiskt tråkigt som att ägna mer än max 10 minuter per dag åt mitt hår, och då räknar jag in tiden det tar att tvätta det och reda ut tovorna i duschen. Att hålla på och platta det pallar jag sällan speciellt ofta och definitivt inte nu med dels vinterfukt och dels att jag blir genomsvettig på gymet mest varenda dag. Orka.

Men jag är helt fixerad nu. Måste gå och sova innan jag hittar en sax i röran här inne.

Den lille tidsoptimisten

Man kan tycka att jag efter några varv över golv och bänkskivor här nu borde ha börjat fatta att allt tar dubbelt så lång tid som jag uppskattar det till. Minst. Hade storartade planer på att ligga till sängs tidigt idag. Kanske till och med se en film, läsa lite i en bok och bara umgås med min soffa mer än en kvart per dygn. Istället står jag, igen, och vaxar golv 22.15 på kvällen, fortfarande i träningskläder och utan middag. 

Jag har kommit halvvägs. Och har börjat fatta varför hantverkare envisas med att kosta så mycket pengar.

Mamma, vad betyder BDSM?

Såg igår i mitt instaflöde att "50 shades.." , lagom till jul, har släppts som sällskapsspel. Har nu skrattat högt, mestadels för mig själv, åt det här i snart ett dygn. SOM jag skulle vilja vara en fluga på väggen hos den intet ont anandes farmor som köper detta till barnbarnen.

Crazy person

Alltså, inser ni den magiska lyxen i en diskho med avlopp efter tre veckor med snabbkaffekoppar hastigt ursköljda i handfatet?

Idag har rörmokaren och elektrikern varit här och kopplat på alla maskiner. Jag går omkring som en galen person och okynnesvärmer upp ugnen till max, spolar vatten på ingenting och öppnar -den tomma -kylen gång på gång bara för att jag kan. 

Nu premiärkör jag något form av tolvminuters sköljningsprogram på diskmaskinen och biter på naglar pga kom på för sent att det kan bli lite tungt att få tag på en rörmokare 22.30 en söndagskväll om det skulle visa sig att den är pajj och vatten kommer överallt. Tex på all nylagd plank här som jag har legat på alla fyra och oljat större delen av gårdagen. Efter att jag tack vare hjälte-kompisar överlevde punka-incidenten dvs. 

Linn tror att hon kommer bli crazy person som mumlandes går och tar på alla saker om hon får göra om hemma. Jag är redan där. Om jag nu bara snart får igen alla fronter från lackeraren kan det vara klart här om en vecka. Ämnar då icke lämna hemmet i annat än undantagsfall som tex arbete före jul.

Kom igen nu?

Jamen här står jag en halvmil hemifrån i tunna genomsvettiga träningskläder, 3 minus OCH PUNKA PÅ BILEN? Orkar inte. 

Hittade reservdäck och lyfta-upp-bilen-grej men inget fälgkors vilket ändå kvittar lika för who am I kidding, kommer ändå sluta i nån form av katastrof om jag försöker göra det här själv. Så jag bloggar lite istället medan jag väntar på hjälp. Och tänker att det vore så fint med en period utan sånt här oväntat, onödigt skit.

Längt

Kan knappt komma på när jag längtade hem så här mycket. Har på många vis haft en monumental skitvecka bortsett ett par få ljusglimtar. Sen kommer jag på att jag på fullt allvar inte har haft så stökigt hemma sedan jag vid sjutton års ålder flyttade hemifrån och insåg att ingen städade om inte jag gjorde det. Har sedan dess utvecklat en sån allergi mot rörigt hem att jag får utslag när det ligger grejer överallt att jag kommer behöva lobotomera mig om jag nånsin får barn.

Nu är det inte lathet som står i vägen, det är renoveringsbaserat och jag har aldrig längtat så mycket i hela mitt liv efter att få röja, damma och skura. Det och en diskho, så innerligt trött på att skölja snabbkaffekoppar i handfatet och leva på take away. Killen på hörnet har börjat packa ihop en kebabsallad minus lök plus extra fefferoni så fort han ser skymten av mig genom fönstret. Men om jag har riktig tur kommer häll, ugn, ho, kyl, frys och diskmaskin vara påkopplade när jag kommer hem idag. Alla fronter verkar vara en vecka bort men golvet tänkte jag behandla över helgen. 

Snart, snart är det här klart. Halleluja.

Hogwarts

Antal sensorer som inte har uppfattat min existens i dörrar/spärrar i tunnelbanan idag: Alla. 

Tänker att Monkikappan jag har på mig egentligen är Harry Potters osynlighetsmantel. Det är det eller att jag plötsligt rör mig snabbare än ljuset och så här på världshistoriens gråaste onsdagsmorgon är det nog inte så himla troligt.

Torrboll

Kombinationen stormig blåst och lite mer kyla har fått min hud att balla ur helt igen, jag är så torr att jag precis smorde in hela ansiktet med försvarets hudsalva utan att ens bli lite blank av den. Slurp sa det bara. Nån som sitter inne på värsta tipset på ansiktskräm för riktiga torrisar som kan ta mig genom vintern? Helst inget jätteparfymerat eller med ett kilopris strax över guldnivå.

Vax on

Efter att ha lutat av mina bänkskivor två gånger, oljat dom en och vaxat dom två gånger känner jag att vi har fått en väldigt nära relation den här veckan. En relation som kommer haverera omedelbart om jag upptäcker att dom inte tål rödvinsfläckar efter allt detta gnuggande. 

I övrigt är det det den enda jag har gjort i helgen. Ätit, druckit rödvin och pratat pratat pratat. Känner mig som en hes ballong. Ryggen verkar äntligen ha kommit över min hybris framför skivstången förra veckan och det ska bli uppriktigt skönt att få gå tillbaka och träna imorgon. Så konstig grej för mig att ha blivit så beroende av.

Sveriges sämsta karaktär

Helt slut i mjukbrallan och inställd på en kväll framför idol ena minuten, på väg ut genom dörren med blött hår och lite hastigt påmålat läppstift nästa. Man kan ju inte säga att jag är svårövertalad ändå, det kan man inte. 

Aptiten

Har inte hunnit/kunnat träna på hela veckan pga kök/jobb/pajj rygg och om jag var insulinkänslig innan är det inget mot vad jag har blivit senaste månaden. Helt omättlig när jag tränar, på riktigt, som ett svart hål i magen bara. Nu kan jag knappt förmå mig att få ner nåt. Åt lunch på Bonbon Deli idag och deras Sticky Chili Bun kan eventuellt vara bland det bästa Stockholm kan skaka fram för en hunka på lunchen. Så gott. Och nu, sex timmar senare, fortfarande så mätt att jag inte orkar tänka på middag. Vilken i och för sig bara är bra eftersom mitt kök fortfarande är långt ifrån funktionsdugligt även om det börjar ta form. Hoppas på att allt ska vara klart om runt två veckor. Provbor hemma lite nu men det kan bli flytt på söndag igen, så stört less på all take away som finns att jag nog behöver bo i närheten av en spis när det blir vardag igen.

Fluff

Jag vaknade skarpkantad idag. Vaknar man skarpkantad kan man slå sig i backen på att man kommer skava sig på allt man stöter på. Men nu, när kompis, vin och mat har slipat av det värsta och jag bestämde mig för att spendera första natten på närmare en vecka hemma och står här och tittar. Vänder mig om och tittar igen. Stryker lite över nylutade brädor som fortfarande doftar skog, flyttar lite på en lampa, sparkar undan lite täckpapp och sätter mig på en pall och tittar igen. Då är det mest fluffigt. Det blir bra det här.

Mama said knock you out

Hur glad jag är över att jag tog ledigt från allt som har med nåt annat än en kompis, sushi och vin att göra ikväll? 

Oerhört. 

Allt som kan slipa ner dom skarpa kanterna av idag är välkommet. Att jag ens lyssnar på gammal LL Cool J är ett tecken så gott som något att det är hög tid att koppla bort saker lite.

Att ta sin tid, elda, stampa på den och kasta den i sjön

Frustrationen jag känner över att stå som nån form av ointresserant pausfågel på ett event riktat till folk som gillar aktier ikväll istället för att a) gå hem och luta mina nylagda bänkskivor och b) vårda mitt ryggskott. Hur man nu gör det.

Dagen i positiv och negativ punktform

- vad jag igår trodde var lite överansträngd rygg pga starka marklyft är nu mycket överansträngd rygg pga hybris i marklyft under gårdagen. Kan inte utan spexiga mormorsmanövrar sätta mig/resa mig och lyfta upp saker från golvet utan att vika ihop hela mig på ett väldigt klumpigt vis. Helt låst i svanken. Obehagligt och rätt smärtsamt.

- har rört ihop dagen imorgon till en nivå som kommer kräva antingen tur eller kloning för att gå ihop. Hoppas på det förra.

+ Mitt kök är nästan ett kök nu! Iaf om man bortser från tex funktionen att kunna laga mat i det. Men det har golv och väggar och el och så vitt jag kunde se inte alltför många oräta linjer. Mycket stort framsteg sen sist jag såg det. Igår.

+ Man kan gå på flera ställen i lägenheten utan att snubbla på saker!

+ Jag är värsta bästisen med hantverkarna igen! Om dom fortfarande hatar mig efter fredagens demonstration av dåligt humör då döljer dom det väl.

 + Morgonen gick ihop trots allt och tack vare lite hjälp. Fint det.

Fler plus än minus ändå. Win.

07.01, måndag morgon

Det där med att kliva upp supertidigt pga fattar inte hur dagen ska gå ihop och sen inse i ytterdörren att kontorsnycklarna ligger i en inplastad garderob på andra sidan stan, andra sidan kontoret och allt jag behöver för att kunna reda ut det här är innanför den låsta kontorsdörren?

Det hände ganska precis samtidigt som en titt i kalendern avslöjar att jag inte heller kommer hinna träna för det var visst ännu ett långdraget och intensivt tråkigt styrelsemöte i bostadsrättsföreningen ikväll. Toppen. Verkligen.

Ljuset i tunneln

Jag var förbi lägenheten en snabbis idag och gud vad dom jobbar ändå? Sen jag flydde igår har dom slutinstallerat all el, gjutit golvgrunden och hunnit få på plankgolvet. Imorgon monteras alls stommar och det betyder NO MORE KAOS MED ALLT GOLV ALLA VITVAROR ALLA KARTONGER I SOV/VARDAGSRUM. Sån episk förbättring av livskvalitet nu så ni anar inte. Har aldrig i hela mitt liv längtat så mycket efter att städa. Håller mig nog dock borta ett par nätter till. Kroppen är så trött på skräp-take away att den förtjänar att få bo någonstans där jag kan laga mat.

Åh gud

Det är ju alltid kul att vara bjuden på fest. Men man kanske ska tänka på det där att man är bjuden på fest med tema "sprit" redan dan innan. Så man inte kolkar i sig litervis med vin alltså. Det hade varit smart faktiskt. 

Man kan nog säga att det där med aldrig mer än en vilodag i taget från träningen tog en paus nu.

Flykten

Kom hem igen i förmiddags efter att mycket riktigt ha skrattat och vinat mig själv snäll igen. Snäll och dödsbakis. Var hemma kanske en kvart innan jag slutligen gav vika för tanken åt att leva lite mer som en människa och lite mindre som man gör där just nu, packade en väska och drog. 

Och vilken grej, i den här lägenheten kan man GÅ PÅ golvet? Man diskar inte i handfatet och behöver heller inte koka vatten i en vattenkokare på hallgolvet. Garderoberna är inte inplastade och hur noga jag än tittar kan jag inte se att det står två kylskåp, en diskmaskin, köksskåp, spis och ugn någonstans i hela vardagsrummet. Vet ni vad mer, det finns VÄRME i elementen. Vem kunde ana? 

Plus, mysigt att vara lite låtsassambo några dagar. Saknar Katten som även han är utplacerad från byggarbetsplatsen jag kallar hem.

Utcheck

Å andra sidan fick jag en kul middagsinbjudan till sent ikväll och ska alldeles strax dricka lite champagne på arbetstid. Jag tänker dessutom under inga omständigheter sova här bara för att bli väckt av golvläggare klockan sju imorgon. Jag tänker sova i renoveringsfri zon, dricka jättemycket vin och förhoppningsvis få garva lite och bli snäll igen.

Dagispedagogik

Har nu i tur och ordning surnat till rejält och inte brytt mig om att dölja det för överste hantverkarboss, helt separat fastighetsskötare med bifogad rörmokare och en stackars tjej på Ikeas kundtjänst och ba *poff* så var det som var så jäkla besvärligt så länge jag var mild och vän inte så himla svårt längre. I teorin i alla fall. Och jag blir bara så himla trött på det, vore det inte väldigt mycket behagligare för alla inblandade om man bara fixade saker utan sura miner? 

Och som vanligt är tyvärr rök lika med eld

Alltså hatet som strömmade mot mig från  hantverkarna imorse? Blir så trött. Jag har noll intresse av att vara den griniga millimeterhäxan här, tvärtom. Hade jag velat blivit både grinig och haft ett snett kök hade det varit mycket billigare att kakla själv tillsammans med nån lika okunnig kompis och en youtube-tutorial. Jag skulle kunna packa en väska och flytta hemifrån tills allt är klart men jag törs inte när jag varje kväll upptäcker att något är fel trots ritningar, markeringar och fysiska pekningar. Tror inte hatet hade blivit mindre om jag hade hittat allt snett när köket redan var klart och dom hade fått riva dubbelt så mycket? 

Jag bara hatar att säga det här pga gillar inte att få fördomar bekräftade men..hantverkare? 

Fokusskifte

Bra grej annars med att flera mer eller mindre rimliga skäl till frustration tydligen är ett gyllene tillfälle att ta ut allt på kroppen. Eller, det var bra tills jag tror att jag sträckte vaden idag men innan dess insåg jag precis att jag har gymmat, spinnat eller joggat fjorton av de senaste arton dagarna. Det förklarar också varför jag har varit helt sjukt hungrig i en vecka. Spelar ingen roll vad jag stoppar i mig, hungrig en timme senare ändå. Ändå rätt bra jobbat för nån som har en lång och gedigen träning i att undvika att träna. Slog personligt rekord i knäböj idag med mer än halva min egen kroppsvikt på stången. Jag står alltså på fullaste allvar och lyfter stänger bland biffarna i en Hornstullsk källare utan att det ens känns konstigt. Mycket märkligt, vet knappt vem jag är längre. Eller hur tusan jag lyckades sträcka vaden, nu när jag tänker efter.

Mantra

Det kommer bli bra. Det är snart över upprepas tretusen gånger per dag.

06.30 vaknade jag av en nyckel i låset och kaklaren stövlade in. Upp och på med kläder som blixten. Höll mig borta till 19.30 men mötte dom ändå när jag kom hem. Dom jobbar jättehårt och jag känner mig som jordens jävla häxa när jag nu står här och tittar och velar om huruvida jag ska bry mig om att klaga/korrigera på saker ikväll med. För visst fixade dom uttagen som diffade i höjd. På ENA väggen. Den jag pekade på. Typ som att jag skulle vara magiskt blind för den andra. Tog för givet att jag gjorde det klart vad jag ansåg om nivåer på eluttag i största allmänhet.

Hur tuff får man vara? Dom hatar mig nu, jag vet det. Har redan tvingat dom att spåra om uttagen en gång och nu sitter kaklet. Sa dessutom blankt nej när dom på eget initiativ tänkte skarva ett svårkaklat hörn vilket resulterade i att han fick riva en rad och göra om, göra rätt. Å andra sidan, det är inte gratis det här, det är en tjänst jag köper. Helvete.

Nerverna

Ok, det här är officiellt en klagomur nu men att komma hem tio på kvällen när man lämnade hantverkarna åtta på morgonen med tydliga markeringar bara för att upptäcka att det diffar en decimeter på spårningarna för elluttag och dimmers höjd? Att jag är trött idag är hundra procent självförvållat men herregud, jag orkar inte med sånt här nu, så himla självklart kan jag tycka att man inte sätter saker på samma vägg lite huller om buller. 

Sökte asylboende hos en kompis idag och fick beviljat men jag vet inte om jag törs riskera att inte se vad som händer här varje dag och steg för steg.

Är huvudet dumt osv

För övrigt är jag en smula bakis - har än en gång motbevisat tesen att en skulle bli mindre seg/få mindre ont i huvudet av sk naturligt vin än av helt vanligt vin. Ska på ett par timmars champagnegrej ikväll där jag ämnar låtsassippa bubblor men innan dess har jag två timmar att döda.

Råder stor debatt i mitt inre nu om vad som är minst plågsamt, ett hem i kaos plus högljudda hantverkare eller ett cirkelpass på gymmet med högljudd tränare som hawkeyar varje ansats till maskning. Jag vet helt enkelt inte vad som kommer vara minst avskyvärt?

Ps. Så grym tjej. Bor man i Stockholm tycker jag man ska försöka träna för/hos henne nån gång. Glad och gapig med grov småländska och gjord av sten och socker. Sånt gillar en ju.

Villa Villerkulla gone bad

Den här hemsituationen alltså? Jag är egentligen förbjuden att klaga pga ingen tvingade mig att byta kök men det är fanimig kaos att leva i lägenheten nu. Allt som har med vatten att göra såsom diskning, kaffekokning, duschning eller bara ett simpelt glas måste ske i badrummet. Dit man måste klättra om man kommer från något annat håll än ytterdörren. Jag tycker det känns sådär och undviker således allt som har med föda/dryck att göra hemma. Faktum är att jag i mesta möjliga mån undviker hela hemmet. Att ens kryssa runt där är ett jobb för en orienterare. Det är rätt kallt där också. Fastighetsskötaren i vårt hus jobbar visst bara mellan 9.30-10 på måndagar och när jag för tre veckor sen bad om den tydligen helt orimliga funktionen att själv kunna sänka värmen på elementen för att det var som en öken där inne så blev resultatet att jag nu inte har någon värme. Alls. Nu ringde det plötsligt en rörmokare som tydligen tyckte värme i november var rimligt och även tyckte att det inte var helt idiotiskt att vilja kunna välja nivåer mellan iskallt och stekhett. Det är jag tacksam för. Det och en mild höst. 

Nog nu

Hej världen, kan vi sluta lägga upp en miljon bitstrips på alla tänkbara sociala forum nu? Dom är tråkiga. Och ganska fåniga. Jag tittar hellre på en störtflod av egentagna selfies än lika många animerade varianter där alla har fått lite större bröst och konstig frisyr. Ok?

Ok.

Living with Dexter

Den del av min lägenhet som inte är mayhem är inplastad Dexter-style. Garderobsdelen visade det sig när jag mitt i bästa snoozandet blev väckt av hantverkarnas nyckel i dörren och fick väldigt bråttom att få på lite kläder. Om någon undrade varför jag sportar knallorange sneakers och silverglitterkofta en helt vanlig tisdag på kontoret.

Inget ger så mycket energi som lite redig ångest

Gud, jag gjorde det alltså? Rev ut hela köket och köpte helt oplanerat bits and pieces av kök från flera olika ställen, hittade en skäggig farbror i en källare på Kungsholmen som på hyggligt kort varsel speciallimmade ihop massa plankor för att inte ett mått är normalt här inne och bara tyckte jag var "lite knasig" med materialvalet. Och nu har jag avgrundsdjup ångest. Tänk om det blir superfult? Jag har verkligen ingen aning om hur det här faktiskt blir, det finns ingen ritning. Varje gång jag tänker på det är jag på väg att börja hyperventilera och måste hetsmessa med D för stöd.

Jag gick till och med ut och sprang igår. Jag hatar att springa och är dessutom helt kass på det. Vill dock väldigt gärna vara en sån som svävar ut på en skön mil för att rensa huvudet och njuter av det så jag försöker då och då. I realiteten är jag en sån som ytterst långsamt stampar mig runt 7km och vill dö ungefär hälften av dom men det var för meckigt att släpa mig till gymet och nånstans måste all den här nervösa energin ta vägen om jag ska kunna sova på nätterna. Hur många gånger måste man göra det innan man blir en sån för sväv-person? 

Omoderligheten

Jag hade mitt gudbarn, som helt ocharmigt är inne i en jag-hatar-allt-fas, och hennes lillasyster här på en sleepover igår. Varje gång jag hänger så här med dom tänker jag mig att nåt ska kicka i gång inom mig, att nån gammal gen ska få livmodern att börja krumbukta sig. 

Icke. 

Jag är faktiskt inte helt säker på att jag ens genuint gillar barn? Alltså, jag älskar dom där två och skulle ge dom bägge mina njurar om det så krävdes men om jag tycker det är så himla skoj att hänga med dem? Nja. Jag är inte rakt igenom gjord av sten, det var mysigt när den lille absolut skulle ligga hos mig och se Mowgli i morse och den stora plötsligt också ville det då så vi låg som sillar i soffan men det varade ju i cirka en kvart. Resten av tiden tycker jag mest dom är kladdiga, högljudda och orimligt uppmärksamhetskrävande. Jag kanske helt saknar den där genen? Eller så är jag bara som min mamma så fint uttryckte det på tok för intresserad av mina egna intressen för att finna något större intresse i allt som personer under en meters längd tycker är intressant. Oklart. Konstigt nog gillar dom mig fortfarande. Dom är lite som katter, målsökande missiler mot den som uppvisar minst intresse för vad dom pysslar med. 

(Och jag är inte helt psykopat, klart jag busar med dom, borstar deras tänder, läser tråkiga små böcker och ler milt när dom kladdar yoghurt överallt. Jag ritar till och med teckningar*, har koll på nattblöjor och allt det där man gör, jag är bara inte speciellt olycklig över att lämna tillbaka dom till sina föräldrar dan efter.)

* Jag lyckas till och med dölja hur irtiterande jag tycker det är när dom måste kladda på min teckning istället för på sina egna.

Världens tråkigaste person

Insåg precis fördelen med barnvakteriet. Det är fredag, dom kommer med stor sannolikhet och lite tur sova sött från senast klockan åtta. Det innebär att jag är fast hemma, inte kan föra för mycket oväsen och alltså inte kan göra mycket annat än att hänga med datorn, Greys och min nya obsession -äppelkakegodiset som finns bland naturgodiset.

Jag vet inte riktigt när min definition av den perfekta fredagskvällen blev att få stanna inne med en påse godis? 

On the bright side så har jag i alla fall stenkoll på ca alla snickerier i hela Mälardalen nu om nån behöver info

Att vardagsrummet nu är fullt av 20 kvm och 5 meter långa brädor i högar, ett kylskåp med frys och en stor hög kakel var väl kanske inte världens bästa planering inför att ha en femåring och en precis sjövild treåring på sleepover imorgon. Jag vet inte vad jag är sämst på, projektering eller gudmorsskap? 

Men dom ska nog överleva. Kanske gör jag det med men på riktigt kan det här vara ett av mina mer oöverlagda drag ever. Köket alltså. Så fort jag tror jag har koll på centimetrar, färger, placering på eluttag/diskhoar/what have you och dom mer exakta leveranstiderna på säg till exempel bänkskivor så visar det sig att jag inte har det. Alls. Klockan är kvart över elva, jag har fortfarande inte kommit ur mina svettiga träningskläder sen jag kom ut från gymet vid sju och om jag inte får duscha och sova snart kommer jag gå sönder. Jag ska bara ett av alla sjuhundraelva ska bara först. 

Händer det ofta på era kontor med?

Att min kollega just hällde en stadig skvätt grappa på sin sallad i tron att det var olivolja? Inte fullt så orimligt som man skulle kunna tro just här faktiskt. 

Dumhuvud

Jag kan ju tycka att det är rätt osmidigt av hjärnan att hantera för många tankar genom att försöka tänka alla precis samtidigt med sömnbrist som följd och en ännu dummare hjärna som resultat. Inte den smartaste problemlösningen du har dragit till med direkt lilla hjärna, det är det verkligen inte. 

Nerverna

Det här med köket och tre byggare som precis stod här med stora svarta märkpennor, det faktum att det imorgon på något vis ska rymmas ett 16 kvm och 5 meter långt brädgolv någonstans härinne och att jag är utkommenderad på en oklar tjänsteresa i det sådär specifika området "Skåne" nästa vecka börjar kännas lite..stressande? 

Plus kan en väl nu lite ifrågasätta beslutet att låta gudbarnen bo här i helgen, det kan en ju. Dom kanske kan bygga en koja under plankberget? Hoppas dom kan klättra i alla fall.

Spontanismen

Den där jag saknar så mycket att jag kunde offra två timmar i telefon på? Jag tänker inte säga att det var ödslad tid för det var det verkligen inte men man blev ju glad över det här, det blev man verkligen.

Sunday feels nothing at all

Försöker känna efter om fars dag svider så där som det kan göra när man inte har nån far. Men nej. Det svider inte idag, och jag har en pappa. Han är bara inte här. Det har gått 12 farsdagar sen han dog nu och all den där sorgen som så länge var inflammerat smärtsam är nåt annat nu. Den är med alltid hela tiden jämt men förlamar inte längre. Livet går vidare, saker förändras alltid och det är fint när man äntligen kan bli vän med det. 

You may now bow down and applause

Närå. Men nu är det gjort. Jag orkade verkligen inte åka till Ikea igen men det visade sig vara sjukt mycket mer problemfritt* att göra det över telefon än live. Så, splitt nytt kök levererat i tid. Man gillar ju Ikea ändå, när man slipper fysiskt befinna sig där. 

Har även reviderat och istället för att specialbeställa alla fronter tar jag istället och lämnar in allt det jag nu beställde på lackering pga ovän med Ikeas färg/finish-val på ca allt. Det blev såklart billigare och nu vet jag plötsligt inte om jag ev ska gå all in på en bänkskiva som kostar mer än resten ihop istället? Plus att det visade sig vara 20% på alla vitvaror och vi vet alla vad som händer om man inte handlar extra vid oväntat billigare? Man förlorar.

(Oklart vad men nån gång kommer jag komma på det)

Med vänlig hälsning, Frk Ekonomisk Efterbliven 

*Det återstår ju att se. Hon lät väldigt kompetent säljaren men om allt faktiskt dyker upp här i tid kommer jag bli väldigt glatt överraskad.

Upphör aldrig att förvånas

Om nån skulle sagt till mig för ett år sedan att jag skulle betrakta det som lyxigt att vakna före väckarklockan jag ställt för att hinna gå på spinning långt före lunch en lördag förmiddag skulle jag nog inte ens ha skrattat, jag skulle bara ryckt på axlarna pga skulle aldrig hända.

Och sen hände det. Flera gånger faktiskt. Jättekonstigt.

"Äh jag vet inte men det där låter ju bara som ännu en lucka i den dysfunktionella julkalendern du alltid kör?"

Gamla goda vänner va? Där kan man alltid lita på osentimental, och en smula brutal, ärlighet. Har suttit nästan två timmar i telefon med en av mina bästa vänner vilket är tämligen unikt då både han och jag tycker långa telefonsamtal är skittråkiga men avstånd skapar undantag och nu saknar jag honom så himla mycket att ett varmt högeröra och rastlösa händer var värda.

Jag är hemma ikväll och efter tre veckor utan en enda ensam egen kväll utan någonting alls är helt ljuvligt. Att bygga kök i ikeas jobbiga simulator, igen, pga idiotlösningen dom presenterade igår, är inte på kartan. Ögonen går i kors och vilken skillnad kan det göra att beställa allt idag eller imorgon egentligen? Jag ska ge mig på min lilla bokhögen och ta en efterlängtad date med mitt badkar. Mer spännande än så blir icke den här fredagskvällen. Och fira att det gick att köpa en dimmer och sänka ner ljuset på den stora sladdhärvan jag köpte igår så man kan använda den utan att bli blind. 

Plus

På tal om plötsliga impulsköp, nån som är hajj på el/glödlampor? Den lyser som ett fyrtorn den här himla slingan, kan man ha såna dimmers som man sätter mellan stickuttaget och sladden på till LED-lampor? Det vore fiffigt om jag slapp springa till Byggfabriken och köpa 20 old school glödljus för ca en miljon styck. Vill ha soft, gult ljus och klart glas och helst fin tråd därinne i liksom. Inga fula vittonade grejer.

Om jag kom hem från Ikea med utfört uppdrag och ett beställt kök?

NÄ MEN DET ÄR VÄL KLART JAG INTE GJORDE FÖR JAG ÄR BORTOM HOPPLÖS OCH IKEA MED. Kom hem med en härva glödlampor på kabel istället. Exakt lika random som pippigula stolen som kom med i tisdags.

Åhgudågudåhgud snälla ge mig styrka att åka ut till det där mardrömsstället en tredje gång den här veckan. Och ringa en lackerare pga allt är fult och måste fixas och ingen på hela himla Ikea har tänkt till på en sån himla enkel sak som fronter till den lilla diskmaskinen och det förstör allt. Så sugen att låta custom platsbygga hela rasket nu men då lär jag bli tvungen att flytta ner under Västerbron pga ruinerad. 

På det fjärde ska det ske

Hur kan nån som är så pigg på kvällarna vara så slut på morgnarna? Man kan ju tycka att det vid någon punkt i livet skulle jämna ut sig det där men efter ha känt exakt så sen lågstadiet börjar jag tänka att kroppen helt enkelt ÄR så här korkad. En helt osannolik grej som har hänt den här hösten är att jag faktiskt tränat regelbundet. Så pass att jag morsar på hela gymet, är förnamn med personalen som redan vet vilken skostorlek jag har så jag kan låna skor när jag glömmer och att vattenflaskan som står kvar på kvällen när dom ska låsa är min. För mindre glömsk har jag inte blivit heller. I alla fall, det vore så grymt om jag nån dag i veckan hade pallat riva av det hela innan jobbet och få lös nån ledig kväll men det verkar helt omöjligt. 

Tanken på att stå startklar för ett lerigt löppass med stationsträning kring Långholmen 06.30 på torsdagsmorgnarna verkar alltid rimlig vilken eftermiddag som helst. När klockan ringer är den så absurd att det inte finns en chans att ta den på allvar. Vissa ränder går visst aldrig ur. Projekt morgonbootcamp är nog pausad till våren, minst. 

Ikväll ska ett kök beställas istället, nog velande nu. Som vanligt kommer jag ta ursprungsidén, så är det ju nästan alltid. 

Men tack och äntligen

Fan vad jag älskar när andra skarpt, sakligt och välformulerat skriver vad jag mest känner i magen.

Har alltid känt att det där inte bara för mig personligen är ett sjukt ointressant event, det är dessutom så fel i ett mycket större perspektiv. Plus älskar sista, sammanfattande punkten.

Alltså

Att hantverkarna kommer knacka på dörren om mindre än två veckor och jag har beställt zip zero nada av vad dom kommer behöva för att bygga upp det kök jag ämnar totalriva? Släpade ut Limpan (www.anotherbloginparadise.blogspot.com pga kan ej länka via Ipad-blogger eller är för trött för att fungera?) på Ikea i intentionen att beställa vitvaror och stommar. Kom hem med en (1) stol, en kudde och noll kök. Tänker att det ordnar sig, kort leveranstid på sånt men alla luckor/passbitar/specialgrejer som krävs i köket som standardmått-guden glömde och som ska tillverkas på beställning? Lär väl komma 2014. 

Åh. Ett golv och kakel vore ju bra med. Plus tusen andra saker inklusive sluta velpotta kring detaljer som bänkskiva. Gud alltså. Jag borde verkligen inte bli lämnad ensam med såna här vuxensaker.

Hägringen

Jag var lite tidig till tåget förra tisdagen och la en stund på min favoritshopping, Pocketshop. Sen dess har jag inte hunnit läsa en rad. Faktum är att jag inte ens är säker på att jag har hunnits andas ett vettigt andetag på en vecka pga alla sorters för mycket av allt. Det är bara tisdag men helgen skimrar redan som en hägring långt där borta i spöregnet.

Spökhjärnan, lyxen och veckan som försvann

Den här veckan har helt svooschat förbi på tåg, i bilar, hos mamma, på hotell, på barer, på en rejält omogen okynnesdrickning av snordyr champagne halv fem på morronen, prat tills rösten pajjade, på tidiga morgnar och mörk körning hem fyra timmar försenad med lika övertrött kollega och en stressad fransos i baksätet. Mitt i det har jag fler hjärnspöken än på länge och kan inte göra mycket annat än att skratta åt det och njuta av lyxen att helgen är hundraprocentigt vikt åt en av mina äldsta bästa som kommer och hälsar på mig. Vi har bestämt att vi bara får dricka goda viner, äta god mat och prata öronen av varandra. Inget annat. Två dygns ren själavård. Så lyxigt att det inte går att köpa för pengar.

Åh

Nämnde jag att alla andra i hela världen minst laddar för Jay-Z under tiden? Och var på Lil' Wayne igår medan jag satt på St Görans akut och gjorde EKG?*

Det är mig inte ett dugg främmande att vara rakt igenom bitter för det faktiskt.

* Jag mår fint, tackar som frågar. Men träna inte när ni är förkylda va? Och när ni tror ni är friska, vänta lite till.

Friday gone wild

Sitter i exakt detta nu och försöker klicka hem ett helt nytt kök inklusive golv och vitvaror från sammanlagt 4 olika inköpsställen. Jag har ca noll aning om hur sånt här fungerar och minst en tumme i varje handflata.

Det kan bli lite hur som helst det här, det kan det verkligen.

/Villa Villerkulla

Puss?

Jag vet inte hur jag ens hamnade i sitsen som brandskyddsansvarig i min bostadsrättsförening. Än mindre känner jag kärlek för att jag precis avslutade samtalet med brandskyddsinspektören med ett hurtigt "puss!" nu när han ringde och var lite sen och jag har klivit upp svintidigt för att möta honom och nu sitter och stampar i köket fix och färdig. Puss? 

Det vore bra att börja snitta lite fler sömntimmar på vardagarna, det vore det ju.

Mm..knäckebröd

Jag var på partaj i lördags. Den typen av partaj när man sitter vid dukat bord vid sju, blinkar till och inser att klockan är halv fem på morgonen och man just har varit lite på toppen av en mänsklig pyramid på ett dansgolv på en hembygdsgård (?) i Hällekis. Och har druckit rätt himla många gin och tonics. Det var inget jättepiggt gäng vid frukosten dan efter, det var det inte. Så jag gjorde såklart det enda raka och ställde väckarklockan på 03.00 söndag natt och tog första flyget till Barcelona på måndag morgon. Det var jobb, men rätt kul det med. Nu är jag hemma och känner mig exakt som man gör efter en femdygnsdiet av sprit, vin, vitt bröd och ost. Sällan har en knäckebrödsmacka varit en så ljuvlig middagsupplevelse. Känner på mig att även min säng kommer visa upp nya nivåer av ljuvlighet alldeles, alldeles strax.

På förekommen anledning

Läser bakåt i min egen blogg. Jag var alltså bakfull hela 2012? Sunt. 

I veckan har jag varit i Göteborg igen. Har sånt svajigt förhållande med den där staden. Kunde inte komma därifrån fort nog idag men sist tänkte jag att det kanske inte skulle vara helt otänkbart att bo där ändå, ett tag i alla fall. Det är något med hur den liksom inte sitter ihop. Och vissa miljöer som i mitt huvud, beroende på humör, pendlar mellan arbetarromantiskt charmiga och bara deprimerande. Aja, nu är jag hemma igen. Till den magiskt vackra utsikten av en parkeringsplats, Essingeleden och ett spöregn. Betraktarens öga osv etc.

Tro på mänskligheten: Lite mindre på minus

Körde bakom en man som i sin tur körde in i mannen framför idag. Det hela var ytterst odramatiskt, tempot i Stockholms innerstadstrafik inbjuder inte direkt till GTA-krascher. Iaf, eftersom vi ändå satt fast i kö så var vi ytterst spända på hur situationen skulle utveckla sig när förarna klev ur respektive bil som båda såg dyra ut.

Och då kliver killen som blir påkörd fram till påköraren och ba -Hej (jätteglatt) och sträcker fram handen och presenterar sig. Sen när dom böjer sig fram för att inspektera hans bil så STRYKER HAN PÅKÖRAREN MJUKT ÖVER RYGGEN och säger -men du, det var ju ingen fara det där? Som att han ville trösta?

(Ja, jag vevade ner rutorna, spännande ju)

Så fint. Hade jag varit en smula mer snabbtänkt borde jag ha klivit ur min egen bil och friat till honom på fläcken.

Exakt så

Hanna Pee i Nöjesguiden säger det så bra.

Världen, jag är så jävla trött på dig nu

Det händer hemska saker överallt och hela tiden, Jag är helt ointresserad av att gradera hemskheter men ibland slår vissa saker lite hårdare i magen. Ibland tänker jag att jag bara ska isolera mig från allt vad media heter så jag slipper ens tänka på vad mycket sjuka människor, sjuka företeelser och livrädda föräldrar det finns därute.

Men så funkar det ju inte. Och om man nu kan tro på AB´s citat så vill mamman skrika ut sin sorg. Det minsta man kan göra är väl att ta till sig lite av den.

To do

1. Gå och rösta (för det gör vi allihop, eller hur? Ok.).

2. Överlev (herregud varför gjordes vin så gott när det är giftig?).

På riktigt, visst går alla och röstar idag? Det kan ju lätt kännas lite yadayada med kyrkoval men det är det inte. Gör det bara.

Venusgroparna

Fick äntligen träffa min nyaste lilla familjemedlem idag. Ett två veckor gammalt litet knyte som har ärvt samma (åtminstone på henne) bedårande små smilgropar i ryggslutet, humöret och röstresurerna som löper rakt igenom de kvinnliga leden i den här familjen.

Vi jobbar så. Männen är ett himla under av lugn på gränsen till sävlighet och vi andra har gropar i ryggen och låter mycket. Speciellt när vi inte blir matade två sekunder efter att hungern satt in.

Mina 50 cent och att jag är så trött att alla filter man behöver för att leva i den här himla världen inte fungerar

En dag in i livet efter Emma Greens naglar är jag så innerligt trött på hetsen kring alltihop. Inte för att det inte är viktigt (det är superviktigt!) att visa och markera utan för att det borde vara så inihelvetejävla självklart att man får leva med, älska eller ligga med vem fan man vill så länge det är vuxet och ömsesidigt. Jag blir så matt att jag inte ids snegla på en tidning ens.

Jag vill gråta över alla tiggare och missbrukare jag går förbi hela tiden. Jag försöker ge några småslantar här och var men det är så jävla futtigt att jag skäms lika mycket när jag gör det som när jag låter bli. Och sen skäms jag ännu mer för att jag ens snuddar vid tanken på att JAG mår dåligt när jag ser dom. Det är verkligen inte mig, eller nån av er, det är synd om. Hör jag en person till gömma sig bakom argumentet "ligor" som ursäkt för att inte skänka nåt stackars mynt eller ha hyfsen att le tillbaka mot någon som faktiskt ler och säger hej där dom sitter på gatan vet jag inte vad jag gör. Vi är så himla himla priviligerade i vårt lilla hörn och fine, skänk inte nåt om man inte vill men titta tillbaka, hälsa åtminstone. Det är en människa som sitter där. Och till skillnad från den personen har jag, och ni, en skön säng och fyra väggar att sova ut i där vi helt kan låta bli att tänka på dom som inte har det.

..och nä. Jag är inte bättre än nån annan och ja, jag tycker alla har rätt att gnälla på det som just dom har problem med oavsett social och ekonomisk status. Jag funderar själv inte jättemycket på utsatta grupper när jag sitter hemma och suckar över att jag bara har råd med IKEA när jag ska byta ut mitt -fullt fungerande- kök. Så har vi det förtydligat.

Livet, den lika plötsliga som förvånande träningslusten och min nya kärlek

Jag har varit tillbaka från semester en å en halv vecka nu. Semestern var ljuvlig. Inget att skryta om i form av upplevelser egentligen men solig, vilsam och härlig. Det räckte så i år. Och var nog tur för sen blev det drama igen. Tänker inte gå in på det men det var mer än lite jobbigt och är -förhoppningsvis- över. 

I alla fall, sista semesterdagen köpte jag en cykel för att ersätta den jag fick stulen förra året. Jag har velat om cykel hela sommaren, en cykel jag har råd att få stulen eller den Skeppshult Natur jag vill ha men som är både dyr och stöldbegärlig. Det blev en kompromiss med en begagnad Skeppshult och ett dyrt jäkla lås som borde kunna avstyra alla utom dom riktigt ambitiösa bovarna. Och som jag älskar denna cykel? Har cyklat precis överallt sen dess. Igår blev jag så less på tanken att behöva köra bil att jag lyckades lassa på 10 flaskor vin i korg och på ryggen. Rekommenderar dock ej detta, ca 10 extra och obalanserade kilon på cykeln ger en obehaglig vingelratio i Stockholms innerstadstrafik. Cykel kom även väl till pass när jag var så frustrerad förra veckan och istället för att ta ut det på nåt jag inte ville ta ut det på helt sonika drog ut på flera 3milsrundor i utmattande syfte. Och, hör på det här -gick till gymmet och tränade pump. Detta har inte hänt på fyra år och att jag upprepade det igen trots den helt magiska träningsvärken som uppstod är inget annat än ett mirakel. Och nu går jag omkring och längtar till kvällens box-pass? Helt orimlig. Det går nog över snart.

Det är ju olika det där

Här kan vi bl.a. tydligt se hur olika människor ställer sig till begreppet "värme". Men, jag är ju en väldigt frysen en. Fast! Jag har badat idag. I havet! Två gånger! En gång på kvällen! 

Har inte hänt i Sverige sen ca -92 om det inte varit bastu och antagligen sprit inblandat. Jag har masat mig ner från Norr ner till Stockholms skärgård. Det är som vanligt exakt som att gå omkring i en Prippsreklam. Mycket fint.

Gone fishing

Har inte tid med bloggar, vare sig era eller min egen. Har fullt upp med att carpa ihjäl min semester. Köpa onödiga saker på loppis. Dricka onödiga mängder vin. Klappa på skitmånga djur. Ha så lite kläder som möjligt. Ge blanka tusan i att borsta håret. Sola mig till oigenkännlighet. Med mina gener är inte svart på en kvart ett skämt, det är ett fakta. Jag kommer ha bikiniränder långt in i februari. Sånt.

Just nu sitter jag på ett rostigt plåttak till ett jättegammalt hus långt ute på landet i Norrland och röker cigaretter och ångrar att jag inte tog med ett glas vin upp. Enda fläcken jag har vettig täckning på.

Såklart

Det här är min första helg som är helt fri från allt vad jobb/extrajobb/åtaganden/planerade grejer sen jag kom hem från NY för sju veckor sen och det är JÄTTEFINT väder!

..och jag ligger i sängen med feber. Självklart. Det är så förutsägbart att jag inte ens ids bli upprörd över det. Jag kände det redan igår men trotsade det för första hänget på bryggan nedanför huset. Idag finns det ingen trots kvar. Bara öm hud och frys. Aja, det är mycket sommar kvar. 

Väl? 

Saker jag har glömt på sistone

,Min mobil. På taket till en hyrbil, felparkerad, på ett torg i Helsingborg. Kom tillbaka och mobilen låg kvar och jag hade inte fått böter. Framförallt mobilen kommer jag för evigt vara nån gud tacksam för, hade kunnat blivit ruskigt jobbigt det där (note to self, använd det där oklara molnet, säkerhetskopiera och skärp dig lite).

En kaffe, betald och klar på Pressbyrån. Med tanke på att det var det enda jag köpte får det nog betraktas som en bedrift.

Strumpor. Hemma i stockhom. Aja, det är sommar och finns butiker här med. 

Hur vacker västkusten kan vara när den inte är vrång, regnig och blåsig (vilket väl ändå är nästan jämt?).

Vad vitt det blev!

Man kan ju tycka att det känns orimligt att jobba långt in på småtimmarna två nätter i rad och ändå knappt vara halvvägs när slutresultatet ändå mest är att likna vid..ingenting. Men att få rum som inte har fått någon  kärlek men rejält med stryk i åratal att bli slätt vita är ingen lek visade det sig. Man måste liksom börja med att förstöra dom helt.

Eller som livet ser ut just nu. Sova-jobba-riva-sova-jobba-spackla-sova-jobba-måla osv upprepa i all evighet amen. 

Saker jag har svårt att ta på allvar

Elallergi. När en terapitant en gång bad mig slå av min mobil och inte bara ha den på ljudlös pga känslighet för el kände jag lite att vår relation var körd. Hur knäpp jag än är var hon uppenbarligen knäppare.

Svensk gangstarap. Sluta grina liksom, ni bor inte i Compton även om ni tror att det känns så. Men lyssna på Mats Nileskärs avsnitt av P3 Soul med Kartellen ändå, det är rätt bra även om jag fortfarande inte helt kan släppa att dom skulle kunna kamma ihop sig lite istället för att sitta och skryta om värdedepårån. Och sen kan man lyssna på avsnitten med Bobby Womack och grina lite för att det ändå är på riktigt.

Tunnelbanans blå linje. Jag vet inte exakt varför, förutom det uppenbara att den ligger en mil ner i jorden och inte går till några bra ställen, men varje gång jag måste åka den känns det odefinierat fånigt.

Så, det var bara det jag hade på hjärtat.

Åh! (...äh)

 Alltså. Hur mycket kommer jag egentligen ångra mig över att jag med stor sannolikhet inte kommer vara på WoW (igen)? Det har gått två år sedan jag lät bli att åka på Prince och jag är fortfarande inte över det.

Uppsidorna

Idag, när bilen tvärdog och inte startade alls, ca 45 minuter efter att jag hade hämtat den på verkstaden, så dog den inte på motorvägen. Den dog på en liten tvärgata på söder där Erik Haag och Lotta Lundgren stod med strålkastare och kameror. Mer Historieätarna alltså. Och mindre livsfarligt än motorvägen. 

Plus häromdagen stod tre tatuerade män i arbetskläder i mitt kök och drack saft och diskuterade saker jag inte förstår och det blir nog ett nytt kök ändå. Det kommer inte bli många nya skor shoppade i sommar, det står klart men ändå, det kanske trots allt blir ordning här snart. Och sovrummet är klart i den bemärkelsen att tusen lager tapet från stenåldern är rivna och allt är slätt-slätt och vitt-vitt. Väldigt vilsamt. Och redo för saker på väggarna som inte enbart hänger där för att dölja hålen och skavankerna i tapeten. 

Prata om det?

Hej karma! 

Det börjar bli ganska tydligt att jag har gjort något rätt jävla oförlåtlig men eftersom jag inte vet vad det är så kan vi kanske prata om det istället för att allt ska gå dåligt/jobbigt/inte alls exakt hela tiden? För du vet när bilen brakar två gånger på två veckor, jag stressar runt i menlösa cirklar tills jag knappt kan andas utan att uppnå just nånting alls och det i allmänhet känns som att något väldigt tungt pressar hårdare och hårdare på bröstet tills jag helt enkelt sätter mig ner och storgrinar på jobbet, vilket är sånt jag helt enkelt inte gör, så får det räcka. Så säg bara. Ska jag ge mer pengar till tiggarna utanför kontoret? Adoptera en hemlös katt? Volontärjobba för något behjärtansvärt på fritiden? Ge mig nåt produktivt bara så kan vi reda ut det här, ok? 

Jinx

På vägen hit i fredags gick kylarsystemet sönder på mammas bil. Samma bil dom tog ut från service tre dagar innan. Dom fick lämna den i Nyköping och ta hyrbil hit. Igår tog mamma tåget hem och nyss vinkade jag hejdå till hennes man och hyrbilen.

Nu sitter jag i min egen jobbil och väntar på assistans för den startar inte. Bara så. Nej. Vill inte. Tänker inte. Jag parkerade den här för 12 timmar sedan och nu har den gett upp. Och nej, det är inte batteriet. Och ja, jag har tankat.

Är det för mycket begärt med en helt vanlig vecka där absolut ingenting alls händer? 

Nerverna

Jag är oerhört tacksam över att mamma och hennes man är här och hjälper till. Men att tömma sovrummet i en tvåa på 50kvm och sen göra byggarbetsplats av det i samma lägenhet där alla grejer, 4 personer, färghinkar, slipmaskiner, stegar och en katt sen ska samsas i 3 dygn? 

Sådär. 

På tisdag. Då är rummet klart, allt folk väck och det är bara jag och katten och ett nyrenoverat sovrum. Mmm, tisdag.

Låt Timell-fasen börja

Jag tog ju renovera-köket-pengarna och drog till New York istället i rena frustrationen över att inget kunna göra här under tiden rörarbetet reddes ut så nåt nytt kök blir det inte exakt just nu. Men eftersom det förutom golven inte finns en millimeter ytskikt som inte behöver snyggas till så är det inte nåt större problem. Jag får helt enkelt börja med nåt billigare än kakelsättare och nya vitvaror. 

Min mamma och hennes man sitter i en bil upp från Västkusten för att a) se lägenheten b) hjälpa min syster flytta ut härifrån och in i egen lägenhet (hej privatliv, länge sen vi sågs!) och c) agera gratis arbetskraft. Jag tänkte mig att ha spacklade och målade väggar, tak och lister i mitt sovrum lagom till jag vaknar på måndag morgon. Eller åtminstone den jobbiga delen av det klart. Ska bli så skönt att börja komma i fas härinne.

Fölk

Min väska kom tillbaka i lördags. Det tog 10 dagar. Jag kan tycka att det är lite sent när strejken dom skyller på var a) planerad (det där har jag aldrig helt fattat?) och b) över samma dag jag flög hem. Dessutom kan jag ju tycka att ett sms, mail eller en hint vid incheckningen hade kunnat vara en bra idé, no? 

Sen går det ett par dagar och jag får mail från ordföranden i föreningen. Det visade sig att jag hade rätt från första början. Dom ska stå för återställandet i lägenheten, inte jag. Så då har dom istället tagit beslut om att inte gräva alls. Istället ska man installera en pump som "är ett billigare och bättre alternativ". Vän av ordning kan ju då fråga sig hur det är möjligt att det alternativet inte ens var på tal så länge notan låg på min sida bordet? 

Gick in och unfriendade tre personer jag inte har sett på tio år och knappt visste vilka dom var redan då på Facebook. Det är numera min standardiserade passivt aggressiva reaktion när skit händer. Det och hämndfantasier om räkskal i styrelsens brevlådor andra veckan i juli.

MEN KOM IGEN?!

Nu har jag varit hemma i åtta dagar utan bagage. Strejken tog slut samma dag jag flög hem. Hur är det ens möjligt? 

Kom även på att jag har en flaska rött vin i den där väskan. Väl packad i plastpåsar och mjuka saker men jag har ingen lust att tänka på vilken behandling bagaget får när alla väskor som passerar Bryssel på 4 dygn staplas på hög. Risken att allt jag har där i är väl marinerade är rätt överhängande va? Plus noll info om när dom egentligen tänker ha rett ut det här. Brussel Airlines alltså, inte jättehögt på min interna innelista just nu.

Du undrar varför jag är på dåligt humör?

Därför att jag inte kan sova på nätterna och vaknade av ett telefonsamtal från jobbet nio trettio min väska är fortfarande borta jag har illasittande trosor inget smink åt ingen frukost inget kaffe. Och jag hade glömt att jag, under utpressning, har lovat jobba jävla Elitloppet lördag-söndag. Hatar Elitloppet. Och åh, den här veckan firar vi tremånadersjubileum på total tystnad angående om vad som händer med lägenheten.

Därför. Ok? Ok.

Den nakna sanningen

Jag sminkar mig sällan så mycket till vardags men så här en måndagsmorgon efter en halvt sömnlös natt och min resväska fortfarande (4 dagar? Kom igen nu flygbolaget) på vift är det rätt tydligt att lite kan göra mycket. Min lillasyster är också på vift och vad värre är, det är även hennes necessär. Det finns inte så mycket som en gnutta rouge att rädda upp tröttfacet med här. Jag har handkräm med björnbärsdoft i ansiktet och går omkring i ett konstant och irriterande godismoln. Gomorron måndag.

Gubbskrälle

Han är tio nu katten. Han är ganska van vid förändringar, jag har flyttat ungefär tusen gånger men det blir knepigare för varje gång, han anpassar sig långsammare och övergången blir jobbigare för varje gång. Ungefär mitt i NY-veckan messade syrran och var orolig för att han åt dåligt och "var konstig". Efter ett par kontrollfrågor lät jag det vara men blev själv lite orolig när jag kom hem och han mycket riktigt åt dåligt och istället för att vara sitt vanliga störiga jag som snor kring mina fötter under ihärdigt pipande bara låg kvar helt tyst på sängen.

Två dygn senare är allt som vanligt. Sist jag var borta blev han också lite knasig. Jag tror han börjar bli gubbig och inte pallar brytet i rutinerna (äta-sova-pipa-sova-PÅ-mig-äta-börja om) Ska vi ha det så här nu att han ska sluta äta så fort jag är borta mer än två nätter så har vi ett problem. Gubbskrälle.

Högmodet

Jag är så jävla bra på att inte bli jetlagad?   Min talang för att vara vaken orimligt länge i kombination med att jag är snudd på oförmögen att mer än möjligtvis slumra i flygplan har kommit väl till pass båda vägarna här. Höll mig så gott som vaken ett dygn på vägen dit och samma lika på vägen hem, tuppade av tio igår kväll och är nu om inte pigg så ändå hyggligt ok. Nu. Jag kan inte riktigt svara för statusen efter lunch.

Av min resväska finns det dock inte ett spår och jag sportar därför en osminkad trashlook istället för en härlig jag-har-haft-semester-och-köpt-7-par-skor-och-massa-MAC-smink. Hade dessutom inget balsam hemma och ser därför ut som en mörkhårig Plupp i håret. Fint. 

Nu

Är jag hemma. Det är däremot inte mitt bagage. Det är i Bryssel och där strejkar dom. Orkar inte hetsa upp mig över det exakt just nu för hela huvudet snurrar av tidskillnad och javenne 15? timmars resande. Jag hade en tanke på att åka direkt till jobbet men släppte den i taxin och åkte hem. Nu funderar jag på att åka dit ändå bara för att hindra mig från att somna.

Iaf, det har varit magiskt och precis som alla andra låter efter första resan till NYC låter jag nu så jag ska spara på superlativen. Åk bara. Jag ska skriva alla mina do's och dont's när jag orkar och när jag orkar flytta foton till datorn. Sen. När 12.30 på dan inte känns som 12.30 på dan känns efter ingen sömn på ett dygn och den inre klockan är mitt i natten.

Tipsrunda?

Ok, på fredag åker jag. Så nu behöver jag alla era bästa NYC-tips pga har inte riktigt haft tid/ork att googla fram egna. Någon som sitter på bästa shoppingen, bra ställen att luncha+dricka vin på plus om det skulle råka vara skitfint väder, kanske en bra takpool man kan hänga vid?

Ingen press kompis

Jag är på Gotland. Och eftersom jag jobbade 1a maj tänker jag leka turist ett par timmar imorgon fm. Problemet är att jag är a) helt tålamodsbefriad och b) svårunderhållen.

Så, jag behöver maximerat antal raukar/medeltidsgrejer/vindpinade saker/lajvare på så kort tid som möjligt. Nära Visby, jag har bil. Tips, någon?

DIY

Jag är rätt trött på föreningens styrelse här i huset. Jag gnisslade tänder av irritation över ett mail om gemensam städdag nu när dom har tagit 9 veckor and counting på sig för att reda ut rör-situationen under min lägenhet. Jag är rätt övertygad om att jag heller inte är styrelsens favoritperson som satte stopp på hela arbetet och inte snällt tittade på när dom gick bananas här. Så det känns ändå rätt rimligt att jag sitter här och tänker att jag nog helt enkelt tar en hoodie och en sekatör och en mörk kväll för att klippa ner den förvuxna rosbusken som skrapar mot mina fönster istället för att be nån av dom ta tag i det. Det är det nog ändå. Risken är väl att jag annars måste ringa en advokat för att slippa lyssna på spökljud så fort det blåser lite.

Åh gud

En av mina äldsta vänner ska gifta sig. Jag älskar henne helhjärtat och ser så mycket fram emot bröllopet. Men exakt hur dålig vän är man när man är rädd (LIVRÄDD) för vad hennes andra nära vänner tänker ta sig för med möhippan men för stressad/dålig för att helt ta tag i den själv och bara stenhårt styra bort vartenda embryo på början till en tanke på springa på stan i slöja-skit?

Jag tänker helt enkelt inte vara en del av det. Alls. Nånsin. Och det säger jag här och nu till whoever it may concern, om jag någon gång gifter mig är varenda kotte som ens andas om sånt portade. Om nu någon mot förmodan skulle få för sig sånt. Eller att jag skulle skrapa ihop mitt uppfuckade känsloliv och ens vara i närheten av att gifta mig.

Pick me ups/ Tuna melts my heart

Det är sen gammalt att #whatshouldwecallme på tumblr i sina bästa stunder är internets mest roliga ställe. Här är instagrams:

Självklarheten

Ringde till en av dom där bästa imorse. En av dom jag ibland inte pratar med på veckor men helt självklart faller rakt in i hur det alltid har varit med. Berättar om min dåliga magkänsla kring arbetet i huset och föreningen som inte tar ansvar för det dom river här och hon helt självklart säger att hon väntar ganska mycket pengar från sitt försäkringsbolag för en permanent skadad fot. "Men dom kan du ju bygga badrum för?". Bara så. Jag må vara kass på mycket men hitta världens bästa kompisar är jag sjukt skillad på.

(Nej, jag tänker inte nappa på det och ja, hon kan gå)

Hej ordspråket

"Jag kan sova när jag är död"

Mmhm, det kommer bli förr snarare än senare med den attityden. Jag har provat dig hela helgen, du har fel.

Livet osv

För ett kort ögonblick fick jag för mig att det var torsdag och stannade mitt i steget och tänkte att jag nog måste gråta lite då. Sen insåg jag att det ÄR fredag. En millisekund senare kom jag på att jag jobbar imorgon också. Och att det var jag som någonstans tänkte att en konsumentmässa med vinets egna lilla bloggmaffia vore en bra grej. Heja mig.

Separate the highs from the lows

Det är lite rörigt nu. Det är trassliga ben jag inte vet vart jag har och ett hörn som börjar kännas inmålat. Det är mycket jobb och det är Stockholm-Visby-Stockholm-Göteborg-Stockholm-NYC inklämt första veckorna i maj. Det är kattvakter och fönsterputsare som plötsligt dyker upp och som försöker småprata medan jag obekvämt försöker vara i ett annat rum, äta och maila samtidigt. Det är en snudd på blålila irritation över bostadsrättsföreningen som mailar mig om jävla städdagar samtidigt som dom har hållt mig gisslan i tyst limbo kring grävandet här i över två månader. Det mesta är rätt kul men min tröskel för stök här hemma är mer än låg och det är också en överhängande risk att jag kommer strypa min lillasyster som är som tonåringar är mest. En månad kvar nu av det här jobbiga lilla samboendet innan hon flyttar och jag kan få reclaima mitt eget privatliv.

I guess we´re like: hi my name is whatever you call me so lets get undressed ´cus you look a little lonley

Förutom min nykärlek därnere är jag i ett stadigt förhållande med min Spotify. Jag får panik om jag glömmer lurarna hemma och den här veckans obsession heter Kim Cesarion. Efter några veckor djupt ner i gangstarapträsket vill jag bara lyssna på den här, dansa och ligga (obs, ej med Kim, ser sleezy ut, men han kan få sjunga).

Den här videion är en extremt lång och långsam liveversion men rörlig iaf. Här låter det bättre.

Nykär

Det har ju inte undgått någon att jag gillar vin. Och jobbar med vin. Hur jag själv ser på det här med vin har däremot en tendens att gå lite upp och ner. Ibland är jag så jävla less på det -framförallt på att sälja det. För framför att jag jobbar med vin så jobbar jag ju med försäljning. Och det ska vi ha helt klart för oss -det finns väldigt mycket bättre försäljare än mig. Så ibland nästan hatar jag det. Jag vill helst bara skita i alltihop och radera allt i mitt huvud för att bara kunna få bli full som vanligt folk, helt utan reflektion över glasets innehåll.

Och ibland blir jag som nu. Besatt och nykär. Nyss började jag skratta för att mitt huvud producerade en så jobbigt tanke som "det finns så himla många viner i världen och jag kommer ALDRIG hinna (eller ha råd att) prova alla" och jag blev lite sorgsen. I fredags, när jag hade feber, vaknade jag helt svettig för att jag hade drömt att en kompis hade druckit upp dom få flaskor jag faktiskt ruvar hemma på och är rätt rädd om och som han inte skulle kunna ersätta. Jag har plötsligt börjat läsa vinböcker igen och la nyss en på tok för stor slant på en låda vin som jag går och väntar på som ett barn väntar på julafton. Och då är det förbannat kul att jobba med det ändå.

Rise and shine

Kul att man däckar fredag med råförkylning och febertoppar och lagom tills det är dags att börja fundera på jobbet vaknar till?

Aja. Jag behövde nog en helg i sängen. Jag har haft väldigt gott sällskap av katten, Tim Riggins och mazarinerna. Och medan jag låg och vred mig i feber kom våren till Stockholm!

Skärp dig nu kroppen

Läste om hur jobbiga pollena kommer bli i år i tidningen i morse och tog för givet att mina jobbiga ögon, jobbiga näsa och nysningarna hade med det att göra. Nu svider bihålorna, det är inte pollen va?

Soaking up trouble like rain in the dirt

Ok, jag drabbades just av (trash)-kulturell överhettning när en av världens kanske bästa låtar plötsligt dyker upp i en laddad scen med en trulig Tim Riggins med blåöga.

Det måste få ett slut detta. Jag har blivit fjorton all over igen.

Ni kan sluta läsa här nu

Jag säger ju det, hon är ett litet geni. Jag tänker på det här ungefär varenda dag och har tänkt skriva något om det tusen gånger men aldrig kommit mig för. Musiken jag älskar typ hatar mig? Eller det gör den väl inte men det är lite knepigt att ha en vettig kvinnosyn (pga uppenbar anledning, jag ÄR kvinna) och gilla hiphop samtidigt för texterna är rätt ofta faktiskt helt vidriga ur den synpunkten. Ibland hör jag mig själv nynna med om bitches, asses, pussys och ho´s och blir visserligen oftast full i skratt men ändå. Inte helt ok.

Igen. Rebecka Åhlund. Man måste läsa.

Saker som tål att upprepas om och om igen

Den är ett litet lyckopiller den här lelle genisidan alltså.

Clear eyes full hearts cant lose

Ok, varför har ingen berättat för mig om Friday Night Lights? Jag var i ett mer än eländigt skick i lördags, har nog inte varit så bakis sen studenten, och tack och lov var det fler än jag som kände lite likadant så jag fick ligga i en soffa och bli introducerad till min nya stora kärlek som visst råkade vara en serie om amerikansk fotboll. Otippat. Tog mig två avsnitt att bli tonårskär i Tim Riggins, såklart, han är helt fucked up och sånt gillar en ju tydligen.

Fördelen med att upptäcka alla serier flera år efter alla andra är mängden avsnitt som finns. Hemma bredvid min säng ligger en hårddisk med 5 säsonger av detta underbara så ja...vi hörs om några veckor helt enkelt.

Just to stop smokin´ and stop drinkin´ and I been thinkin´ I´ve got my reasons

Nä men idag har jag visst lite ont i huvudet. Vad KUL att jag ska på trettioårskalas ikväll och födelsedagsbarnet är helt överpeppad hörrni?

...och DÄR blev jag påmind om att det är nån form av kvartssamtalsdag på jobbet idag. Lysande.

Saker jag bara gör salongsberusad

Försöker förklara ordet "lagom" för en spanjorska.
Tar bort random människor som kompisar från fejjan för att dom är..ointressanta? (dvs, vi gick på samma fritidsgård -94 och du har visst 3,2 barn och gillar Skavlan och vi pratade inte ens med varandra på den tiden..trycktryck, hejdå!)
Skickar friendrequest till (inte så) gammalt ligg. Praktiskt ändå att ha alla samlade.
Bloggar om det.

Godnatt!

Hey I made it, I'm the worlds greatest

Enligt min RunKeeper har jag idag sprungit 2,7 mil på 45 minuter. Mestadels på öppet vatten. Måste ju vara världsrekord ändå?

Ps. Det har jag såklart inte gjort. Och nu har den tagit det här till en vana, varför gör den så här och hur får jag den att sluta?

Det är inte mig ni ringer om ni behöver en hjälte (Länkkärlek)

Jag vill inte på något vis ta bort fokus från inlägget här nedanför, det är så att säga lite akut MEN alla måste läsa Rebecka Åhlund för hon är bra. Punkt.

Speciellt här tycker jag hon var lite extra briljant.

Tack på förhand

Ok, ni är ju jättebra på att tipsa! På fredag ska jag på trettioårsfest och jag har ingen himla aning om vad jag ska ge födelsedagsbarnet. Vin går bort, hon kommer bara tro att jag har tagit med mig en flarra hemifrån (vilket är helt osannolikt, har jag väl brytt mig om att släpa hem det vill jag garanterat få vara med att dricka det).

Vi har fundamentalt olika klädsmak så det går också bort. Tänkte ett tag på nån form av presentkort på manikyr eller ansiktsbehandling eller nåt men det är trist va?

Vi gillar inte samma musik heller. Vi gillar knappt samma nåt förutom mat, sprit och varandra.

Hon gillar logik, segling och läser knappt annat än referenslitteratur. Hon åker bräda och dyker (hepp, det gillar jag med, åh Nemo vad längesen vi sågs) och dyra handväskor med märken på. Så vad gör jag här med en halvbegränsad budget? Måste gå att få tag på i Stockholm innan fredag.

Tipsa mig?

Efter två månader av buhuu det är mörkt och kallt ute-buhuu vad synd det är om mig med lägenheten -buhuu vad lat jag är så har a) solen vänt åter och det är inte kallt/mörkt/halt ute, b) jag slutat tycka så himla synd om mig själv.

Så nu börjat vi gå/jogga igen dårå. Och då måste man ha något i lurarna, förslagsvis podcast. Någon som har ett jättebra tips? Dom jag redan har hört allt av är:

Alex och Sigge
Filip och Fredrik
Värvet
P3 Dokumentär

Dvs samma som alla andra. Men NÅN kanske lyssnar på något annat?

Mitt bästa köp ever

Min verktygslåda va? Skulle inte ta mig runt en dag här utan den.

Jag tar tillbaka allt

Jag älskar sms ändå? Man kan säga så mycket utan att säga något alls. Fantastiskt.

Nu pendlar jag mellan fin känsla pga lugn i kroppen och insikten att imorgon är det verklighet igen och det är väl bra men söndagsångest är söndagsångest liksom.

When I grow up

Jag är verkligen den första att ta till sms i kommunikationen med omvärlden i stort och allra helst när jag inte är hundraprocentigt bekväm med/känner den jag kommunicerar med. Tänker att jag har kontroll på läget och kan vara tydlig/förstå osv etc. Faktum är att jag lider av långt utvecklad pratfobi ibland rent privat. En kille jag dejtade envisades med att ringa HELA tiden från början och jag stod där som en panikslagen idiot med mobilen i handen och väntade på att den skulle ringa ut och sen ba texttext "stod i duschen", "sitter i möte" i typ tre veckor,

*utvecklingsstörd* *OCH HAR SÅ JÄVLA FEL FÖR FOLK* MISSUPPFATTAR SAKER HELA TIDEN*

*Jag med tydligen.

När växer man ifrån det här?

Finders keepers

Min kropp är helt chockad av att få sova ut och jag vaknar plötsligt halv åtta av mig själv. Kliver upp och ser min mammas man smyga ur deras sovrum. Smiter in och snor hans plats bredvid mamma och *poff* somnar om. Vaknar och hittar även min lillasyster i sängen.

Kliver upp och hittar en förvisad och lätt förnärmad mammasambo i vardagsrummet som mumlar om att 'ni är ju som ett gäng valpar, man kan inte lämna något i två minuter här hemma, jag skulle bara gå på toa'. Här gäller det att claima allt man vill ha innan nån annan hinner före. If you snooze you lose liksom.

Hej Göteborg du är fin när solen skiner men jag är rätt säker på att du kommer bli min död

Bedroom Hymns

Nu är jag ganska säker på att min stadiga diet av vin, för lite sömn och 50 mil i bilen (det låter ju illa men vid det laget var jag väl tillnyktrad) den senaste veckan bidrar men herregud vad jag blir sömnig så fort jag ser min mamma. Det är som om någon drar ur proppen och allt jag vill är att sova, läsa, sova och äta.

Nu är inte det ett alternativ riktigt än, jobbar här ett par dagar innan påsk men jag började med att riva av 11 timmars obruten sömn i natt. Fortfarande groggy fast jag har varit vaken sen 8 och sopat i mig liter med kaffe. Och kört vilse i jävla Göteborg tusen gånger. Det är som twilight zone med mördarspårvagnar det här.

Ljug

I min lilla bubbla där jag lever diskuteras det ibland rätt mycket om begreppet Naturvin. Ett vin som ska vara så naturligt som naturen tänkte det med så lite åverkan som möjligt, typ. Orkar inte förklara och det är så nördigt att ni ändå inte vill läsa men en sak som naturfantasterna bland annat vill hävda är att man pga all denna naturlighet inte ska få ont i huvudet när man dricker det.

Det är ljug. Man får precis lika ont i huvudet som när man dricker jättemycket vanligt vin. Jag ville bara att ni skulle veta det så slipper ni själv prova. Snällt va? Och överlever jag den här dagen och den långa himla kvällen, med mer himla vin, så ska jag aldrig mer dricka jättemycket vin en söndag kväll*.

*Också Ljug.

Move along, nothing to see here

Min plan var att komma hem, förhoppningsvis sno åt mig en tvättid, städa och sen kanske spexa till det med ett glas vin. Laga lite mat, kanske till och med göra några matlådor att ha i frysen?

Ganska exakt så här alltså.

Sen blev jag sen på jobbet, det fanns ingen tvättid, jag glömde handla så det blev take away från thaien som lägligt nog ligger 3 meter från ytterdörren och städdfrågan? Well, jag tog ur linserna och tog på mig ett par tofflor. Och dricker kaffe, inte vin. Så om ni söker fru så är det liksom inte på den här bloggen ni ska leta, just sayin*.

*Linn är redan upptagen btw så ni behöver iofs inte leta där heller men ja..det är renare där iaf.

Or we can stare up at the stars and put the Beatles on

Men om vi skulle ta lite sommar på det här då? Sån ledig sommar när man kan göra lite som man vill, åka lite dit man vill när man vill det med vem man vill utan att a) fundera på världsliga saker som tex jobb, kliva upp i tid, konsekvenser och b) slippa packa in sig själv i hundra lager kläder för att inte frysa ihjäl.

Det hade ju varit fint det. Och lite mindre frustrerande än motsatsen.

Men jag är här bland molnen så ni kan inte nå mig

Vad var det första du tänkte när du vaknade? Fuckfuckfuck, vad är klockan? (trodde jag hade försovit mig, det hade jag inte)
Har du ringt någon i dag, vem och vad sa ni?
 Ringde Linn aptidigt och yrade om min deklaration. Hon sov och lät lite förvirrad. Sen har jag ringt och blivit ringt en masse men det är jobb.
Har du ont någonstans?
 I axeln, det blir lätt så när man släpar runt på två fulla vinväskor med 12 flaskor vin hängandes över nackmuskeln.
Om du fick välja vad som helst att äta just nu, vad är du då sugen på?
 Avokado med salt och citron. Jag vet inte alls vad det kom ifrån men fy vad gott alltså?
Vad köpte du när du drog ditt kort senast? Det senaste jag köpte var en macka men det var kontant...jo! cig igår. Jag fick visa leg, win. (det får jag ofta, fattar inte varför?)
 
Vilken var den första hemsidan du gick in på internet i dag? Skatteverket.se
Vad ska du göra i kväll?
 Fylla i ett långt jävla formulär. Säkert ta ett bad. Försöka undvika att umgås alltför mycket med min egen hjärna.
Vilken var den första låten du satte på i dag?
 Molnen (ni kan inte nå mig) med Lorentz & Sakarias. Detta skedde ca 3 minuter efter att jag hade vaknat. Jag måste vara världens mest osympatiska morgonperson. Jag snoozar i evigheter, vill aldrig prata med nån men slår på nån form av radio/musik, högt, så fort jag kliver ur sängen. Högljudd, osocial och oftast rätt virrigt småtröttsur.
Vad gjorde du för exakt en vecka sedan, den här tidpunkten?
 Men gud, hur ska jag komma ihåg det? Helt säkert jobbade jag på ett eller annat vis.
Har du fått en komplimang i dag, för vad?
 Ja, min kollega sa att jag var "jättefin!" när jag kom in idag men jag ser ut precis som vanligt och en minut senare såg jag att han hade ny tröja så det var nog snarare ett komplimangfiske?
När fotade du något senast, och vad?
 Nyss, en flaska ojäst druvmust från Österrike som en kund är nyfiken på. Sånt gör jag liksom.
Har du gjort av med pengar idag? Japp, en frukostmacka. Idag kostade den 25 kronor. Det är lite lotteri det där, samma macka på samma ställe kostar mellan 22-29 kronor beroende på vem som jobbar.
Om du sträcker ut ditt ben rakt ut, vad snuddar du vid då?
 En kollegas fötter under skrivbordet.
Vad har du på dig? Blå jeans, vit tischa, grå kofta, kängor. Living on the edge liksom