Nykär

Det har ju inte undgått någon att jag gillar vin. Och jobbar med vin. Hur jag själv ser på det här med vin har däremot en tendens att gå lite upp och ner. Ibland är jag så jävla less på det -framförallt på att sälja det. För framför att jag jobbar med vin så jobbar jag ju med försäljning. Och det ska vi ha helt klart för oss -det finns väldigt mycket bättre försäljare än mig. Så ibland nästan hatar jag det. Jag vill helst bara skita i alltihop och radera allt i mitt huvud för att bara kunna få bli full som vanligt folk, helt utan reflektion över glasets innehåll.

Och ibland blir jag som nu. Besatt och nykär. Nyss började jag skratta för att mitt huvud producerade en så jobbigt tanke som "det finns så himla många viner i världen och jag kommer ALDRIG hinna (eller ha råd att) prova alla" och jag blev lite sorgsen. I fredags, när jag hade feber, vaknade jag helt svettig för att jag hade drömt att en kompis hade druckit upp dom få flaskor jag faktiskt ruvar hemma på och är rätt rädd om och som han inte skulle kunna ersätta. Jag har plötsligt börjat läsa vinböcker igen och la nyss en på tok för stor slant på en låda vin som jag går och väntar på som ett barn väntar på julafton. Och då är det förbannat kul att jobba med det ändå.