torsdagen den 17:e april 2014

Utcheckning

Den här påsken känns som en oas måste te sig för en törstig kamel. Två dåliga veckor på jobbet i ryggen och jag kan inte tänka mig något finare än att lägga mobilen på ett ställe där jag kan glömma den, vända upp näsan mot vårsolen och bara existera några dagar. Bestämde mig för att vare sig åka norrut eller västerut utan istället muta iväg lillasysterbarnet så jag har hemmet för mig själv. Ska dricka vin, umgås med folk jag inte har betalt för att umgås med och okynnessova så mycket jag bara kan. Musik för trötta öron.

torsdagen den 10:e april 2014

Swoschet av livet som rusar förbi

Dagarna springer liksom ifrån mig? Jag har en känsla av att allt rusar förbi i ett Skalmanklocketöcken av äta sova jobba träna börja om men tydligen dricker jag vin med. Och jättestora hotshots. Lyssnar på musik. Låter bli att bädda sängen när Katten plockar fram blänget och speeddejtar min mamma när jag jobbar ett dygn i Göteborg. Går bananas bland mönster på kläder och naglar och äter av allt att döma rätt mycket bullar/semlor/kakor. 


lördagen den 29:e mars 2014

Några löpningsgenier här?

Av oklara skäl, förmodligen en del i en allomfattande, ständigt närvarande men låggradig kris, har jag fått för mig att jag vill kunna springa. Eller, jag KAN springa, jag är bara kass på det och vill bli bättre. Jag vill att det ska vara härligt, inte göra ont. För ont gör det. Jag har sprungit några gånger de senaste veckorna, inget imponerande men någonstans mellan 5-8 km per gång i 6,5-7,5 min/km. Rätt långsamt alltså. De flesta rundorna är strax över en halvmil och tar 35-37 minuter. 

Konditionen är märkligt nog mitt minsta problem med tanke på att jag har betydligt fler rökta cigaretter än sprungna kilometer i kroppen utan det är vaderna som spökar mest. Egentligen hela benen men mest vaderna. Det stramar, stretar och svider. Lite som en krampvarning men ändå inte. Mest i uppförsbackar men även på rakt spår. Det blir bättre i nerförsbackar men där sänker jag alltid farten för knänas skull istället. 

Det hela är otroligt irriterande. Lungor och hjärta skulle klara betydligt mer och fem minuter efter att jag slutat finns det egentligen ork och energi kvar i dom för en runda till men vaderna skriker. Vad gör jag åt det här? Tjurar på? Stretchar i timmar?* köper nya skor? Springer i en ställning som känns märklig dvs mer upprätt och mer på hälarna? Jag har en tendens att springa något framåtlutad och mer på främre trampdynorna liksom.** Hjälp mig? 

*snälla säg inte strecha mer, det är det tråkigaste jag vet
*Eh, nu när jag läser vad jag skriver låter det som att jag kanske har lite korta muskler i vaderna va? Med tendensen att springa på tårna? 

fredagen den 14:e mars 2014

En ding ding värld

Det är valår och det märks att det bubblas, spottas och fräser och i grunden tycker jag det är BRA men det är något jävligt obehagligt med klimatet nu. Vi pratar om det ibland jag och mina vänner, hur skyddade vi är här i vår lilla innerstadsbubbla. Det är sällan just här människor är öppet rasistiska, homofoba, nazistiska även om det är här rubrikerna hamnar. Det öppna hatet är sjukt obehagligt men går också att bemöta. Det är det där dova, mullrande, odefinierade och vaga missnöjet som är farligast. Tror jag. Jag vet inte. Jag vet att jag blev glad häromdagen när jag gick bakom två tonåriga pojkar hand i hand på en bakgata här på Söder där jag jobbar och att hjärtat sjönk igen när dom släppte varandra precis innan dom svängde ut på Götgatan. Jag vet att flera av mina vänner flyttade till Stockholm från sina mindre städer för att dom ville kunna leva öppet utan att varenda dag behöva försvara den dom är födda till att vara men det får dom ändå göra, på något vis, hela tiden.

Jag har så vitt jag minns aldrig blivit utsatt för något grovt rasistiskt riktat rakt mot min person men jag ser varenda dag saker som skaver, fördomar som svider och strukturer som trycker mot de redan svagare. Det gör mig ledsen. Jag bidrar säkert ibland fast jag försöker låta bli.

Blev så arg att jag hade kunnat ställa till med en scen (och, gjorde det, i liten dörrsmällande skala) för någon vecka sedan när min chef mitt i ett skämtsamt samtal om träning och gym vräker ur sig att "Kvinnor som lyfter vikter? Det är ju som män med mascara?". Inte för att jag egentligen tror att han är elak eller egentligen korkad utan för ATT MAN SÄGER FÖR I HELVETE INTE SÅ och förutom det rakt ut nedsättande mot mig, som lyfter vikter, vad fan vet han? Kanske hans kollega åt andra hållet gillar mascara. Låt folk för i helvete vara och öppna inte truten om saker du inte förstår. Inte på skämt. Inte alls på det viset. Jag är så trött på såna här "skämt" att jag kräks och helt säkert är mer än lite obekväm mellan varven men so be it. Jag orkar inte höra. Jag bryr mig inte om att du kommer från en annan generation och har ett annat synsätt. Tänk lite bara. Min kompis funderar på vad strukturer, uppfostran och personlighet gör i hennes förhållande, hur man ska förhålla sig till saker. Det är bra för alla att vi tänker, grubblar och kanske våndas. Jobbigt, men bra. Problemet kan jag känna att dom som borde fundera mest är längst bort och funderar absolut minst och dom som försöker slår knut på sig själva.

Sånt funderar jag på nu för tiden. Massor, hela tiden. Läste detta nyss, gör det du med och känn sedan i hela kroppen hur det måste vara att vara tonåring och känna att hela vuxenvärlden spottar på den du är och din rätt att känna dig trygg när du går till din arbetsplats, till din skola, och sätt det i skenet av allt som händer och det attentat som var på en annan skola för bara någon vecka sedan. Det är inte demokratiskt att ge främlingsfientliga och hbtq-fientliga personer utrymme att uttrycka sin åsikt. Det kan inte vara det.

Inte längre trygg i min skola.

tisdagen den 25:e februari 2014

Utveckling schmutveckling

Mitt enda nyårslöfte ett dramafritt och händelselöst 2014 gick naturligtvis käpprätt åt skogen ca ett ögonblick in i januari. It's all good, it's alright och allt kommer säkert bli bra och förhoppningsvis bättre men där jag sitter exakt just nu är det mer än lite rörigt med ca allt. Till nittio procent är det naturligtvis helt självförvållat och det är väl bara att konstatera att jag inte är skitbra på att sitta still i båten. Det är ju bra och kanske enda sättet att komma nånvart men fy helvete vad jobbigt det är ibland? 

Men jag har inte dött iaf. Jag för bara mer oväsen live än här.

måndagen den 17:e februari 2014

Eh hej

Jag har inte så mycket att säga längre visst. Läs här istället, det är mycket vettigare. Rebecka Åhlund om hiphop och feminism (jävla blogspot-app och länkar HALLÅ DET ÄR 2014 nu?):


fredagen den 24:e januari 2014

Lagat psyke, pajj kropp

Kom just hem, satte mig i soffan med lite mat och DOG. Livet är betydligt gladare än ett inlägg ner och tydligen är gymet mitt nya happy place för nu när jag på riktigt inte orkar resa mig insåg jag att jag varit där sju dagar i rad. Det är på riktigt helt sjukt i min värld. Har nog snittat ca sju gånger per ÅR på det där gymkortet tidigare. Nu ska kroppen få vila lite och jag åker till Göteborg imorgon. Igen. Jobb denna gång men det är tredje gången jag är där på en månad. Vilket skulle vara helt ok om det inte var så himla långt dit.


Titt alltså, detta är vad som har hänt på nån månad. Så konstigt.

tisdagen den 21:e januari 2014

Kontraproduktiv

Ibland när livet känns lite som en blöt och kall yllefilt som försöker kväva en (mig) så är det inte ett dugg hjälpsamt att lyssna på den här skivan om och om igen men ändå gör en (jag) alltid det. Det är inte så att den inte är bra, älskar Anna Ternheim, det är bara det att en (jag igen) eventuellt bara blir ännu deppigare av det.

Man kan ju tycka att jag borde veta bättre men så fungerar det (jag) som bekant inte.

fredagen den 17:e januari 2014

Tack för inget

Nä hörni. Ni brukar vara grymma tipsare men det där med tantguld kan ni uppenbarligen inte. Inte jag heller. Guldet blev till sand, eller åtminstone till en övernattning nära sand, hummer och bubbel istället. Man ska hålla sig till sånt man förstår sig på. 

Men jag kan ju tipsa er istället. Idag när jag flög hem från Åre, eller Östersund flög jag ju faktiskt från, så läste jag ut Gone Girl av Gillian Flynn. Första halvan av den här faktiskt rätt trög men andra halvan var lika bra som Sharp Objects och Dark Places. Läs henne. Jag tänker att det måste vara väldigt läskigt att bo i hennes huvud, eller med henne. Hon är otäck. Så gillar man inte otäckt kan man läsa nåt annat. Åre var skoj fast det var mest jobb. Och kallt. Så initihelvete kallt. Nu när jag kom hem visar det sig att värmen i mitt hus är typ pajj med så här är det också kallt. Lysande. Lär väl tina upp i april igen. 



tisdagen den 7:e januari 2014

Tipstack, tack

Min mamma fyller 50 i helgen och det föll på mig att leta fram ett fint smycke till henne. Hon är nickelallergiker så guld är bra och hon gillar halsband med små fina hängen. Precis allt jag aldrig skulle leta efter alltså. Någon? 

Ytligt x 2 med inbyggt skryt

Kom just från gymet där jag i ett hav av pojkar i åldern uppskattningsvis sjutton till tjugofem har lyft runt lite på kettlebells och olympiska stänger och riktiga vikter. Allt är väldigt märkligt. I alla fall, upptäckte någonstans mitt i antydan till två små valkar på varje hand, precis nedanför lång och ringfinger. Jag står alltså inför situationen att välja mellan tyngdlyftarvalkar på mina mjuka små kvinnohänder eller såna där töntiga små gymvantar. Kan omöjligt bestämma mig för vad jag har svårast att förlika mig med? 

måndagen den 6:e januari 2014

*den där emojin med jättestora ögon*

Råkade flippa in Paradise Hotel på tv och bytte av outgrundliga skäl inte kanal utan fastnade istället stirrande på det i säkert tio minuter innan reklamen bröt hypnosen. Det känns mer än lite trött att ens ha en åsikt om det men ändå, verkligen? Det är riggat va? Snälla säg att det är riggat och att dom är skådespelare allihop?

söndagen den 5:e januari 2014

Vatten och bröd

Ledighet, en tid att sova ut, ta långa promenader, få starka ben och rosiga kinder. Eller till att sova halva dagarna, äta så mycket skräp att kläderna knappt går på kroppen och dricka sin egen volym i vin. Varje dag. 

Ska bli uppriktigt skönt att återgå till någon form av vardag nu faktiskt. Januari kommer av allt att döma bli något form av reseinferno så nu blir det kanske inte riktigt de självspäkande tråkveckor jag egentligen vill ha men mellan alla turer på motorvägar pratar vi hemlagad normal mat och vassa armbågar på gymet. Har sällan känt mig så mycket som en fysisk,ekonomisk  och i viss mån mental härdsmälta som nu.

torsdagen den 2:e januari 2014

Kom igen nu kroppen

Känner mig obekväm i kroppen och det är så länge sedan att jag inte minns hur det känns, vad det är. Feber. Inte riktigt hur jag hade tänkt att starta det här året.

onsdagen den 1:e januari 2014

140101

Sitter utslängda i små öar av bakfullt folk och äter amerikanska pannkakor när min kompis Ellie frågar om jag hade nåt nyårslöfte igår.

Mm, ställ inte till det. Inga stora grejor. Inget tok, inga flyttar, inget omvälvande stort som kräver jättemycket energi och vänder upp och ner på allt. Ingen dramatik. 

Så önskar jag mig det här året. Den mest dramatiska faktorn i mitt liv är 9 av 10 gånger alltid jag själv så om den där 10e surprise-delen bara kan hålla sig borta och jag kan hålla mig i mitt eget skinn ska det nog bli bra det här. 

måndagen den 30:e december 2013

Gott slut, ny giv

Tänkte stanna kvar i stan över nyår. Kanske till och med -på grund av total icke-inspiration i år - stanna hemma och göra inget alls. Faktum är att det enda som stoppade mig från just det är att det känns lika socialt accepterat som pedofili, hustrumisshandel och att råna gamlingar.   Ett annat bra alternativ ligger i Norrland och det orkade jag inte pga meckigt men huxflux idag på en impuls och en kvart hade jag ordnat skjuts, ledigt och kattvakt. Så nu blir det så. Överväger att stanna hela vägen över helgen. 

Det här med att mitt ex flyttade till Stockholm och lika gärna kan sova hos mig som hos sig om jag är borta och han inte är det är kanske det bästa arrangemang han och jag nånsin haft. Han har en nyckel och jag kan dra iväg impulsivt och det enda vi ser av varandra är en renbäddad säng (han) och rester av dillchips och mjölk (jag). Sån läskig snackskombo, borde förstått redan där att det aldrig skulle hålla. Har iofs inget emot att se honom heller men det hela är ändå väldigt praktiskt. Och, faktum är att det från början delvis är hans katt. Han kan gott ta igen 7 år av frånvarande faderskap. Hur jag än älskar den där hårbollen finns det ingen effektivare fotboja än husdjur och utan föräldrar här är en gammal flamma ett väldigt bra alternativ.

Så hej resväskan igen. Det verkar som vi kommer se väldigt mycket av varandra 2014 så vi kan lika gärna börja nu.

Sakers ordning

Det tog mig inte speciellt länge att bli helt hooked på gymet. En månad in i den vanan blir (eh, blev) jag helt stissig, aptitstörd och sömnlös om jag inte rev av åtminstone fyra rätt tuffa pass per vecka. Helst sex tills jag gick skäll. Nu, två veckor in i nåt form av julinferno har jag tränat två gånger på två veckor och åt precis en halv kartong Merci-choklad. Till frukost. Halv elva. På kontoret. 

En anpassar sig ju fort i alla fall.

söndagen den 29:e december 2013

Återbäring


Det fick ändå vara värt en månads misär. Tittar man ur rätt vinkel är köket klart och det höll för sex tjejer, åtta flaskor vin och jag som med väldigt kort varsel insåg att en var vego. MVG på allt. Visade sig att köket var väldigt behagligt att laga mat i (bra grej för kök ändå?) och att jag har ett outforskat sinne för svamp. Fint.


onsdagen den 25:e december 2013

Sjuk grej

Ris a la Malta. Är inte det jättekonstigt ändå? Sockrad grädde med nåt stackars riskorn och slemmig sås på saft? 

Har aldrig riktigt förstått den men som en sann trooper tog jag en för laget och är exakt lika sockerchockad inatt med. Det är ju inte jul jätteofta ändå tack och lov.

tisdagen den 24:e december 2013

02.57: Kolhydratladdar

Kanske borde sovit lite mindre idag ändå? Inte för att det inte är mysigt att hänga ensam vaken med Gossip Girl (hej, jag är 32 och upptäckte den 10 år efter övriga världen) och risgrynsgröt mitt i natten men för att det kommer vara så sjukt omysigt tidigt imorgon när jag förväntas vara en del av julfirandet här med dom andra vuxna. 

Aja, ändå rätt kul att upptäcka att jag tydligen trippar lite på socker nu för tiden. Bra att veta om man behöver vara vaken en hel natt och inte vill börja knarka på gamla dar tänker jag. Ett glas julmust och en matsked socker på lite risgryn och jag spinner igång som vilket dagisbarn som helst.

måndagen den 23:e december 2013

Som det ska vara

Har varit hos mamma mindre än ett dygn. Har inte ens ätit frukost än och kroppen är egentligen vrålhungrig men doften av all mat gör huvudet proppmätt och jag kan inte få ner mer än kaffe. Har traditionsenligt lyft ut hyacinten tål du inte den? som ger mig huvudvärk på balkongen, blivit semisams med min lillasyster som jag inte pratat med på tre månader och drivit mammasambon till dörrsmällande via teologisk diskussion. Vi jobbar så. Blir osams och sams igen. Jag jobbar mest på att vara en retsticka. Han gav mig kaffe på sängen imorse så vi är nog också sams igen, eventuella gudars existens eller ej.

Nu har jag adopterat min mammas första quirky försök till egenstickad kofta. Hon blev farmor i somras och har sedan dess bestämt sig för att då är man tant och tanter stickar. Hon är inte jättebra på det och fyller femtio i januari. Koftan är sned, gräslig i färgerna och märkligt stor i ryggen men passar alldeles utmärkt till barfotafötter och rufsigt hår. Ämnar stanna i den till annandagen.

söndagen den 22:e december 2013

Tar det tillbaka

Så konstigt att vakna här och det nästan ser ut som ett vanligt hem? Ägnade exakt hela dagen igår till att skänka bort kylskåp på Blocket, bära saker upp och ner från vinden, skura och stapla ihop säckar med betong och hinkar med färg i ett hörn. Sortera in köksprylar i skåp och diska upp allt igen. 

Köket är inte helt klart men 90 procent funktionellt. Katten är hemma. Man snubblar inte på någonting alls när man försöker röra sig här för första gången på en månad. Ljuvligt. 

Himla synd att jag måste dra härifrån idag faktiskt men ändå väldigt smidigt att en kompis mamma med sambo vill bo här över jul med katten så jag kan få åka till min mamma med sambo och dra runt i pyjamas i fyra dygn. Det är ungefär enda platsen i världen jag inte blir rastlös på. Har inte hunnit varit vaken här i mer än två timmar innan jag börjar fundera på att själv plocka fram sågen och dra igång nya projekt istället för att vänta till efter jul så det är nog för allas bästa att jag inte har tid.

lördagen den 21:e december 2013

Jajaja, jag vet att julen är till för att umgås med nära och kära och det ska jag absolut. Jag tänker bara att dom kan umgås lite kring mig när jag ligger i soffan och plöjer kultur och mat. Jag är laddad med böcker så det täcker julen men jag behöver alltid boktips. Fast framför allt nu behöver jag tips på bra serie att fastna i. Gärna lite dramatiskt. Det gör inte ens nåt om det är lite kladdigt men jag vill liksom sugas in i det och fastna där och sörja när det tar slut. Såna serier. Det vi kan hoppa över pga sett eller halvsett senaste åren är:

Greys
Friday Nights Light
True Blood
Sons of Anarchy
In Practice
The big C
New Girl
Girls
Den där med hon som flyttar till Texas från NY för att jobba som läkare som jag inte minns vad den heter.
Les Revenants

Var nog allt tror jag. Och kom ihåg nu, det ska helst komma tårar minst en gång per avsnitt. Tips?

fredagen den 20:e december 2013

Sak jag jobbar hårt för att inte tänka på

Hur mycket mäklaren värderade upp lägenheten innan jag renoverade köket. Om hon är ens lite trovärdig och Stockholms bostadsmarknad är lika överhettad som vanligt i januari så borde jag i princip kunna tjäna mer pengar på att sälja den och dra och surfa på, låt oss säga Bali, än på att stanna här och jobba bortåt ett år eller så. Om jag nu ska jobba efter samma taktik som jag använder när jag köper saker på rea alltså. 

Jag säger inte att det är en bra taktik. Jag säger bara att det är min taktik. Det är på det stora hela väldigt sällan samma sak när det gäller reor och rätt många andra saker. 

Jag och en av mina bästa lovade dyrt och heligt sittandes med fötterna dinglandes från en kajkant i höstas att 2014 ska bli året när ab-so-lut inget stort händer. Inga draman, stora flyttar, stora beslut eller något alls som rubbar rutinen mer än att byta märke på tandkrämen. Om jag inte hinner vädra ut allt det här krypet under skinnet jag har inom två veckor lär det bli ett löfte jag får svårt att hålla. 

torsdagen den 19:e december 2013

Vad det har kommit till

Att hela vårt lilla cirkelträningspass utbröt i värsta kramkalaset igår och att jag är uppriktigt lite deppig över att det är pausat till efter nyår nu? Vem hade kunnat ana att jag nånsin skulle sakna att hoppa hysteriska intervaller hopprep blandat med dragkamper, mördar-burpees och konkurrera om tyngsta stången på hälften av stationerna. Så osannolikt att det nästan blir logiskt. Borde ha vant mig vid alla plötsliga vändningar mitt psyke bestämmer sig för att ta med ojämna mellanrum. 

I övrigt är mitt kök nästan, nästan klart. En lucka saknas (jävla, jävla Ikea) men i övrigt, fix färdigt! Och så fint. LÅG på köksgolvet och bara tittade en kvart under ett telefonhäng igår. Inga mer fula högblanka luckor utan handtag. Inget turkos kakel, vilket jag visserligen nästan blev hjärntvättad att gilla. Vande mig dock aldrig vid den rosa-vit-vinröda, väldigt märkliga, bården. Eller den bajsbruna bänkskivan. Och nu är det borta. Väck. Nu är det visserligen rätt mycket pyssel kvar och väldigt lite tid över men på lördag hoppas jag hinna flytta in allt från vardagsrummet, hämta min katt från kollot och reclaima mitt hem innan jag ska lämna över både katt och hem till nån annan och åka och fira jul.

Åh, och om nån mot förmodan behöver en äldre men fullt fungerande kyl/frys så står det ett sånt i mitt vardagsrum som man få bara man är stark nog att lyfta ut det.

tisdagen den 17:e december 2013

Trettisextusensexhundra minuter musik

Hörde en låt jag blev tvungen att Shazama idag pga fin. Så förvånad att upptäcka att det var Hoffmaestro som gör den? 2005? Långt ifrån överförtjust i dom annars och har inte ett spår av ett minne att jag ens har hört den här låten innan. Lyssnar tydligen mest bara på långsamt och mjukt nu. Tokig i den här med. Och plötsligt lyssnar jag tydligen på Drake med? En annan icke-favorit. Och den här? Har aldrig ens lyssnat på en enda låt av Beach House annars.

Och tillsammans med Säkert´s Influensa är det allt jag behöver. Jobbar lite så, lyssnar på samma fem låtar om och om igen tills jag inte orkar höra dom på år efteråt.

Annars har 2013 tydligen sett ut såhär. En himla massa A$AP Rocky tydligen. Åh, på tal honom. Hans kollektivbroder A$AP Ferg är det enda av min gamla välbekanta musiksmak som ryms bland mjukismusiken däruppe nu.




söndagen den 15:e december 2013

Utslagen

Om det är någon gång en skulle behöva ta sig iväg och träna skulle det väl vara dagen efter man har ätit vulgärt mycket mat, kan för övrigt varmt rekommendera dessertbordet på Operakällarens julbord, herregud. Problemet med det här är de precis lika vulgära mängderna öl, vin och sprit som liksom kom på köpet. Jag är helt pajj. Ligger som en utslagen säl på soffan och försöker i mitt huvud reda ut hur jag ska lyckas tömma bilen på köksluckor, omorganisera allt igen så att jag inte behöver gå in i köket förrän imorgon och sedan samla på mig energi nog för att vaxa golvet en sista gång innan hantverkarna kommer och slutför köket imorgon. Skura och sedan ligga på alla fyra och gnugga med det där kladdt i timmar. Igen.

MEN SLUTFÖR KÖKET? Halleluja.

Ironin nu i att jag rent tekniskt skulle kunna göra nåt ätbart därute, är hungrigare än nånsin pga överätning igår och dessutom har säkert sex snabbmatsställen inom en radie av 100 meter men icke kan ta mig ur soffan. Träna ligger rätt långt ner på dagens priolista trots allt.

fredagen den 13:e december 2013

Och jag som inte ens gillar Coldplay?

Så jäkla fint att jag just grinade lite framför kontorsdatorn. Och även om jag inte är så himla förtjust i Coldplay är jag rätt förtjust i både Petra Marklund och Magnus Carlson.

Fix you

torsdagen den 12:e december 2013

Funderar även på att göra Katniss-fläta innan jag går

Som jag älskar tonårsfilm. Var även helt besatt av The Hunger Games i bokform, slukade tre böcker på en helg tror jag. Nu är jag helt överpepp på att jag lyckades muta till mig sällis att se Catching Fire på bio ikväll. Går på bio ungefär vartannat åt så det är stort detta. Har träningsvärk ungefär överallt och gudarna ska veta att jag slet hårt för att få det, har slagit exakt alla mina tidigare viktrekord i gymet den här veckan. Ska fira detta genom att äta min egen vikt i M&M´s, popcorn och läsk och framför allt, sitta still i nästan tre timmar. Även det ett personbästa om man ska se till senaste månaden.

onsdagen den 11:e december 2013

Saker jag är avundsjuk på

Folk som kan ha lugg. Fikade med min kompis och hennes nyklippta lugg idag och är SÅ nära att gå lös med saxen här hemma nu. Jag har inte haft lugg sen jag var åtta och ja..milt sagt var det ingen hit. Såg lite ut som Per Gessle på tiden Joyride var en hit. Men jag tänker att jag har lite mindre tjockt och krulligt hår nu? Plus en smula mer koll på stylingprodukter ( läs Blåvitts egna tvål och möjligtvis nån stackars balsamflaska) än vad jag och min pappa hade på åttitalet. Å andra sidan, det är få saker jag tycker är så fantastiskt tråkigt som att ägna mer än max 10 minuter per dag åt mitt hår, och då räknar jag in tiden det tar att tvätta det och reda ut tovorna i duschen. Att hålla på och platta det pallar jag sällan speciellt ofta och definitivt inte nu med dels vinterfukt och dels att jag blir genomsvettig på gymet mest varenda dag. Orka.

Men jag är helt fixerad nu. Måste gå och sova innan jag hittar en sax i röran här inne.

tisdagen den 10:e december 2013

Den lille tidsoptimisten

Man kan tycka att jag efter några varv över golv och bänkskivor här nu borde ha börjat fatta att allt tar dubbelt så lång tid som jag uppskattar det till. Minst. Hade storartade planer på att ligga till sängs tidigt idag. Kanske till och med se en film, läsa lite i en bok och bara umgås med min soffa mer än en kvart per dygn. Istället står jag, igen, och vaxar golv 22.15 på kvällen, fortfarande i träningskläder och utan middag. 

Jag har kommit halvvägs. Och har börjat fatta varför hantverkare envisas med att kosta så mycket pengar.

Mamma, vad betyder BDSM?

Såg igår i mitt instaflöde att "50 shades.." , lagom till jul, har släppts som sällskapsspel. Har nu skrattat högt, mestadels för mig själv, åt det här i snart ett dygn. SOM jag skulle vilja vara en fluga på väggen hos den intet ont anandes farmor som köper detta till barnbarnen.

söndagen den 8:e december 2013

Crazy person

Alltså, inser ni den magiska lyxen i en diskho med avlopp efter tre veckor med snabbkaffekoppar hastigt ursköljda i handfatet?

Idag har rörmokaren och elektrikern varit här och kopplat på alla maskiner. Jag går omkring som en galen person och okynnesvärmer upp ugnen till max, spolar vatten på ingenting och öppnar -den tomma -kylen gång på gång bara för att jag kan. 

Nu premiärkör jag något form av tolvminuters sköljningsprogram på diskmaskinen och biter på naglar pga kom på för sent att det kan bli lite tungt att få tag på en rörmokare 22.30 en söndagskväll om det skulle visa sig att den är pajj och vatten kommer överallt. Tex på all nylagd plank här som jag har legat på alla fyra och oljat större delen av gårdagen. Efter att jag tack vare hjälte-kompisar överlevde punka-incidenten dvs. 

Linn tror att hon kommer bli crazy person som mumlandes går och tar på alla saker om hon får göra om hemma. Jag är redan där. Om jag nu bara snart får igen alla fronter från lackeraren kan det vara klart här om en vecka. Ämnar då icke lämna hemmet i annat än undantagsfall som tex arbete före jul.

lördagen den 7:e december 2013

Kom igen nu?

Jamen här står jag en halvmil hemifrån i tunna genomsvettiga träningskläder, 3 minus OCH PUNKA PÅ BILEN? Orkar inte. 

Hittade reservdäck och lyfta-upp-bilen-grej men inget fälgkors vilket ändå kvittar lika för who am I kidding, kommer ändå sluta i nån form av katastrof om jag försöker göra det här själv. Så jag bloggar lite istället medan jag väntar på hjälp. Och tänker att det vore så fint med en period utan sånt här oväntat, onödigt skit.

fredagen den 6:e december 2013

Längt

Kan knappt komma på när jag längtade hem så här mycket. Har på många vis haft en monumental skitvecka bortsett ett par få ljusglimtar. Sen kommer jag på att jag på fullt allvar inte har haft så stökigt hemma sedan jag vid sjutton års ålder flyttade hemifrån och insåg att ingen städade om inte jag gjorde det. Har sedan dess utvecklat en sån allergi mot rörigt hem att jag får utslag när det ligger grejer överallt att jag kommer behöva lobotomera mig om jag nånsin får barn.

Nu är det inte lathet som står i vägen, det är renoveringsbaserat och jag har aldrig längtat så mycket i hela mitt liv efter att få röja, damma och skura. Det och en diskho, så innerligt trött på att skölja snabbkaffekoppar i handfatet och leva på take away. Killen på hörnet har börjat packa ihop en kebabsallad minus lök plus extra fefferoni så fort han ser skymten av mig genom fönstret. Men om jag har riktig tur kommer häll, ugn, ho, kyl, frys och diskmaskin vara påkopplade när jag kommer hem idag. Alla fronter verkar vara en vecka bort men golvet tänkte jag behandla över helgen. 

Snart, snart är det här klart. Halleluja.

onsdagen den 4:e december 2013

Hogwarts

Antal sensorer som inte har uppfattat min existens i dörrar/spärrar i tunnelbanan idag: Alla. 

Tänker att Monkikappan jag har på mig egentligen är Harry Potters osynlighetsmantel. Det är det eller att jag plötsligt rör mig snabbare än ljuset och så här på världshistoriens gråaste onsdagsmorgon är det nog inte så himla troligt.

måndagen den 2:e december 2013

Torrboll

Kombinationen stormig blåst och lite mer kyla har fått min hud att balla ur helt igen, jag är så torr att jag precis smorde in hela ansiktet med försvarets hudsalva utan att ens bli lite blank av den. Slurp sa det bara. Nån som sitter inne på värsta tipset på ansiktskräm för riktiga torrisar som kan ta mig genom vintern? Helst inget jätteparfymerat eller med ett kilopris strax över guldnivå.

söndagen den 1:e december 2013

Vax on

Efter att ha lutat av mina bänkskivor två gånger, oljat dom en och vaxat dom två gånger känner jag att vi har fått en väldigt nära relation den här veckan. En relation som kommer haverera omedelbart om jag upptäcker att dom inte tål rödvinsfläckar efter allt detta gnuggande. 

I övrigt är det det den enda jag har gjort i helgen. Ätit, druckit rödvin och pratat pratat pratat. Känner mig som en hes ballong. Ryggen verkar äntligen ha kommit över min hybris framför skivstången förra veckan och det ska bli uppriktigt skönt att få gå tillbaka och träna imorgon. Så konstig grej för mig att ha blivit så beroende av.

fredagen den 29:e november 2013

Sveriges sämsta karaktär

Helt slut i mjukbrallan och inställd på en kväll framför idol ena minuten, på väg ut genom dörren med blött hår och lite hastigt påmålat läppstift nästa. Man kan ju inte säga att jag är svårövertalad ändå, det kan man inte. 

Aptiten

Har inte hunnit/kunnat träna på hela veckan pga kök/jobb/pajj rygg och om jag var insulinkänslig innan är det inget mot vad jag har blivit senaste månaden. Helt omättlig när jag tränar, på riktigt, som ett svart hål i magen bara. Nu kan jag knappt förmå mig att få ner nåt. Åt lunch på Bonbon Deli idag och deras Sticky Chili Bun kan eventuellt vara bland det bästa Stockholm kan skaka fram för en hunka på lunchen. Så gott. Och nu, sex timmar senare, fortfarande så mätt att jag inte orkar tänka på middag. Vilken i och för sig bara är bra eftersom mitt kök fortfarande är långt ifrån funktionsdugligt även om det börjar ta form. Hoppas på att allt ska vara klart om runt två veckor. Provbor hemma lite nu men det kan bli flytt på söndag igen, så stört less på all take away som finns att jag nog behöver bo i närheten av en spis när det blir vardag igen.

torsdagen den 28:e november 2013

Fluff

Jag vaknade skarpkantad idag. Vaknar man skarpkantad kan man slå sig i backen på att man kommer skava sig på allt man stöter på. Men nu, när kompis, vin och mat har slipat av det värsta och jag bestämde mig för att spendera första natten på närmare en vecka hemma och står här och tittar. Vänder mig om och tittar igen. Stryker lite över nylutade brädor som fortfarande doftar skog, flyttar lite på en lampa, sparkar undan lite täckpapp och sätter mig på en pall och tittar igen. Då är det mest fluffigt. Det blir bra det här.



Mama said knock you out

Hur glad jag är över att jag tog ledigt från allt som har med nåt annat än en kompis, sushi och vin att göra ikväll? 

Oerhört. 

Allt som kan slipa ner dom skarpa kanterna av idag är välkommet. Att jag ens lyssnar på gammal LL Cool J är ett tecken så gott som något att det är hög tid att koppla bort saker lite.

onsdagen den 27:e november 2013

Att ta sin tid, elda, stampa på den och kasta den i sjön

Frustrationen jag känner över att stå som nån form av ointresserant pausfågel på ett event riktat till folk som gillar aktier ikväll istället för att a) gå hem och luta mina nylagda bänkskivor och b) vårda mitt ryggskott. Hur man nu gör det.

tisdagen den 26:e november 2013

Dagen i positiv och negativ punktform

- vad jag igår trodde var lite överansträngd rygg pga starka marklyft är nu mycket överansträngd rygg pga hybris i marklyft under gårdagen. Kan inte utan spexiga mormorsmanövrar sätta mig/resa mig och lyfta upp saker från golvet utan att vika ihop hela mig på ett väldigt klumpigt vis. Helt låst i svanken. Obehagligt och rätt smärtsamt.
- har rört ihop dagen imorgon till en nivå som kommer kräva antingen tur eller kloning för att gå ihop. Hoppas på det förra.



+ Mitt kök är nästan ett kök nu! Iaf om man bortser från tex funktionen att kunna laga mat i det. Men det har golv och väggar och el och så vitt jag kunde se inte alltför många oräta linjer. Mycket stort framsteg sen sist jag såg det. Igår.
+ Man kan gå på flera ställen i lägenheten utan att snubbla på saker!
+ Jag är värsta bästisen med hantverkarna igen! Om dom fortfarande hatar mig efter fredagens demonstration av dåligt humör då döljer dom det väl.
 + Morgonen gick ihop trots allt och tack vare lite hjälp. Fint det.

Fler plus än minus ändå. Win.

måndagen den 25:e november 2013

07.01, måndag morgon

Det där med att kliva upp supertidigt pga fattar inte hur dagen ska gå ihop och sen inse i ytterdörren att kontorsnycklarna ligger i en inplastad garderob på andra sidan stan, andra sidan kontoret och allt jag behöver för att kunna reda ut det här är innanför den låsta kontorsdörren?

Det hände ganska precis samtidigt som en titt i kalendern avslöjar att jag inte heller kommer hinna träna för det var visst ännu ett långdraget och intensivt tråkigt styrelsemöte i bostadsrättsföreningen ikväll. Toppen. Verkligen.

söndagen den 24:e november 2013

Ljuset i tunneln

Jag var förbi lägenheten en snabbis idag och gud vad dom jobbar ändå? Sen jag flydde igår har dom slutinstallerat all el, gjutit golvgrunden och hunnit få på plankgolvet. Imorgon monteras alls stommar och det betyder NO MORE KAOS MED ALLT GOLV ALLA VITVAROR ALLA KARTONGER I SOV/VARDAGSRUM. Sån episk förbättring av livskvalitet nu så ni anar inte. Har aldrig i hela mitt liv längtat så mycket efter att städa. Håller mig nog dock borta ett par nätter till. Kroppen är så trött på skräp-take away att den förtjänar att få bo någonstans där jag kan laga mat.

lördagen den 23:e november 2013

Åh gud

Det är ju alltid kul att vara bjuden på fest. Men man kanske ska tänka på det där att man är bjuden på fest med tema "sprit" redan dan innan. Så man inte kolkar i sig litervis med vin alltså. Det hade varit smart faktiskt. 

Man kan nog säga att det där med aldrig mer än en vilodag i taget från träningen tog en paus nu.

Flykten

Kom hem igen i förmiddags efter att mycket riktigt ha skrattat och vinat mig själv snäll igen. Snäll och dödsbakis. Var hemma kanske en kvart innan jag slutligen gav vika för tanken åt att leva lite mer som en människa och lite mindre som man gör där just nu, packade en väska och drog. 

Och vilken grej, i den här lägenheten kan man GÅ PÅ golvet? Man diskar inte i handfatet och behöver heller inte koka vatten i en vattenkokare på hallgolvet. Garderoberna är inte inplastade och hur noga jag än tittar kan jag inte se att det står två kylskåp, en diskmaskin, köksskåp, spis och ugn någonstans i hela vardagsrummet. Vet ni vad mer, det finns VÄRME i elementen. Vem kunde ana? 

Plus, mysigt att vara lite låtsassambo några dagar. Saknar Katten som även han är utplacerad från byggarbetsplatsen jag kallar hem.

fredagen den 22:e november 2013

Utcheck

Å andra sidan fick jag en kul middagsinbjudan till sent ikväll och ska alldeles strax dricka lite champagne på arbetstid. Jag tänker dessutom under inga omständigheter sova här bara för att bli väckt av golvläggare klockan sju imorgon. Jag tänker sova i renoveringsfri zon, dricka jättemycket vin och förhoppningsvis få garva lite och bli snäll igen.

Dagispedagogik

Har nu i tur och ordning surnat till rejält och inte brytt mig om att dölja det för överste hantverkarboss, helt separat fastighetsskötare med bifogad rörmokare och en stackars tjej på Ikeas kundtjänst och ba *poff* så var det som var så jäkla besvärligt så länge jag var mild och vän inte så himla svårt längre. I teorin i alla fall. Och jag blir bara så himla trött på det, vore det inte väldigt mycket behagligare för alla inblandade om man bara fixade saker utan sura miner?