På innergården vid kontoret ligger det nån form av katolskt nunnekloster. Jag har aldrig lyckats få syn på dom trots ivrigt spanande. Jag är ohejdat fascinerad av katolicismen. Vet inte varför riktigt. Tror även att jag skulle bli världens sämsta katolik men något med all symbolik och ceremonier är lite spännande. Konstigt nog känner jag inte alls så inför nån annan religion, alldeles oavsett kyrkligt krumbuktande.
Allafall, fick precis se min första nunna. Hon pratade i mobiltelefon och bar på en icakasse. Besvikelsen finner inga gränser. Icakasse! Lite jäkla rökelse hade hon väl åtminstone kunna bjuda på?
3 kommentarer:
Jag bodde i en nord-norsk stad ett tag och där fanns ett kloster. De nunnorna gick i alla fall skyndsamt och tittade ner i marken medan de svepte sina kåpor runt sig. Såg ut som om det måste skynda sig förbi frestelserna i syndens näste. Allt som jag tänkte att det skulle vara. Jag var nöjd och tyckte det var mycket intressant att se dem vaje gång.
Detta var alltså när de hade ärenden in till stan. Klostret låg en bit utanför.
Tacka vet jag landsortsnunnor. Dom här stadsnunnorna är det ingen ordning alls på. Hmpf.
Skicka en kommentar