Den här dagen kan lätt räknas till en av årets sämsta. Det som började dåligt blev sämre i stadig takt tills det liksom brast lite. Vissa saker ändras aldrig.
Iaf berättade jag för min bästa stammisfamilj att jag slutar i månadsskiftet och sa hejsvejs om vi inte ses mer varpå äldsta dottern, kanske 8-9 år kastade sig om magen på mig i en björnkram och sa "neeeje!". Gulle. Och helt omedveten om att hon gjorde underverk med mitt sotsvarta humör. Nu ska jag packa ihop mig själv och gå och träffa ett annat Gulle som alltid är en humörs-lyftare. Gudarna ska veta att det behövs och kom som en skänk från ovan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar