måndag 18 februari 2013

Den som söker skall finna

Nu vet jag vad bitr besiktningsman vid stambytet i huset -94 heter! Jag tror även att det kan vara så att han är död nu?

Efter rätt många samtal, mail, paragrafer och svordomar så har nu hela den här röran gått så långt att mitt försäkringsbolags rättstavdelning ansåg att jag borde skicka in allt jag har så dom får titta på det för att bedöma om det eventuellt är en domstolsfråga. När jag nyss ringde min nya bästis på rörfirman för att bekräfta en detalj i en VVS-fråga skrattade han och sa att jag gärna fick komma och jobba åt honom "om´ru lessnar på vinet alltså". Vi känner varandra ganska väl efter den här helgen. Han heter Anders, håller på att renovera sitt vardagsrum och spelar gitarr. Han har exakt den där typen av trygga röst som man önskar hos en morfar eller svärfar eller nåt. Den som man ringer när man står där med skruvdragaren i handen och inser att det DÄR var nog inte en så bra idé trots allt. Är nog inte heller så där värst långt ifrån att kunna ta en examen i borätt.

Imorgon bitti ska jag och Anders dejta över en kopp kaffe på morgonen så han får visa mig exakt vad som måste göras här inne. För grävas måste det. Och det kommer ta månader. Och mitt köksgolv, hallgolv och badrum kommer bli ett minne blott. I förlängningen är det här egentligen en bra grej, badrummet är inte nytt och köket hade jag ändå planer på att fixa MEN det känns lite skönare nu när jag är rätt himla säker på att föreningen inte alls hade så torrt på fötterna i ansvarsfrågan som dom lät påskina. Och nu när jag vet att det här inte alls är det normala underhållet dom försökte få det att låta som. Det var inte riktigt såhär jag hade tänkt mig att det skulle bli att äntligen slippa flytta så mycket men det löser sig nog. Tror jag.

Nu är jag mest fokuserad på att få Anders att lova att han ska vara mycket MYCKET försiktig när den gamla 40-talsparketten i hallen och halva köket ska brytas* upp och inte släppa iväg det till nån praktikant.

*Pillas lös väldigt varsamt och läggas i fina små högar av dun med silkespapper mellan.

4 kommentarer:

Yes but no sa...

Alltså, detta låter ju så överjävligt för dig. Hoppas föreningens ekonomi är halvdålig, så de hellre ger sig än riskerar höga advokat-arvoden. Those fuckers!

Omomigen sa...

Deras kostnader för "juridiskt styrelserådgivning" betalar i nuläget, tyvärr, indirekt jag och dom andra som bor i huset via vår avgift. Mina kostnader å andra sidan är mina egna om inte försäkringsbolaget bedömer att jag har rätt till rättskydd.

Mvh Den lilla borättsexperten
Ps. Ja, det är sjukt och nej, man tror inte det är sant. Men det är det.

Yes but no sa...

Om detta skulle kunna bli en artikel känner jag tons of people. Bara att hojta!

Omomigen sa...

Yes but no: Såhär, om någon tycker det är intressant så har jag inga problem att prata om det. Misttänker dock att styrelsen kan ha det.