Hörrni...ni har ett donationskort va? Jag har haft ett i plånboken länge. Det känns ju makabert och konstigt att fylla i men va fan...vad ska jag med grejerna till om det plötsligt blir svart? Dom finns på sjukan och på vårdcentralen och man får fylla i om det är så att det är nån del av sig själv man absolut vill ha med sig in i evigheten. Man får även välja om man vill bidra till både transplantation och vetenskapen eller enbart för transplantation. Har man inte vägarna förbi ett sjukhus kan man även göra det här.
Jag tycker vi gör det va? Så att såna här små charmtroll kanske kan få sitt liv tillbaka om det skulle vara så att det otänkbara händer och vi faktiskt inte behöver vår egen lever nåt mer.
Tindras kamp.
Tindra är Jennys dotter och dom har kämpat på med det här i ett halvår. Från början trodde ingen att det skulle gå så här långt men det gjorde det. När jag pratade med Jenny strax efter diagnos trodde alla att det här skulle vara över nu till våren, att Tindra skulle fira sin födelsedag med tårta och bus med sin tvillingsyster Freja den 19:e april. Så ser det inte ut nu.
1 kommentar:
Jag har ett donationskort i plånboken ifyllt, men jag registrerade mig också. Är på alla mina nära att göra det också. Tycker det är mucho viktigt. Speciellt om det räddar ett barn.
Skicka en kommentar