Hade en jättevacker bild på utsikten från bron till vår lilla stuga som jag tänkte ha här men eftersom blogger vägrar låta mig logga in från datorn får det bli bildfritt.
Jag kan andas igen. Inser nu att jag knappt har tagit ett riktigt andetag på flera veckor. Oroshjärtat har varit i farten och det hjälper inte med massa ledig tid för det att banka på. Semester är en sak men dom senaste veckorna har inte varit semester, dom har bara inte varit jobb. Det finns naturligtvis en miljon saker jag hade kunnat se till att få gjort men det är inte samma. Jag gillar att jobba. Jag mår dåligt när jag blir ostimulerad och dom här veckorna som ibland blir mellan grejor är mest jobbiga. Lediga men inte. Kan inte koppla av, får knappt nåt vettigt gjort. Tankar i spinn. Idag har det varit full rulle sen åtta i morse, det har städats, fejats, planerats och joxats och när vi till slut satte oss ner för att äta sen middag märkte jag att någon gång under dagen hade knuten i magen lösts upp och axlarna hade trillat ner. Så jäkla skönt.
Status: Trött och nöjd.
2 kommentarer:
Skönt, bästa känslan! Visst är det märkligt hur det oftast händer när man faktiskt trots allt har fullt upp & bara fokuserar på nåt annat?
Otroligt skönt! Haha, ja..tänk om man kunde tvinga fram den där fokusen när man behövde den?
Skicka en kommentar