Velpotta, en klassisk velpotta, alltid varit, kommer förhoppningsvis lägga av. I alla fall så känner jag mig onöjd med bloggskrället redan nu, oöverens med utseendet och känslan. Men jag märker på mig själv att jag tänker i skrift igen och har skrivlust.
Velar likväl, över form och funktion, innehåll och yta, privat vs personligt.
Klassiker, återigen.
Vi bonar in oss lite, jag och bloggen, känner efter lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar