Ibland tror jag att min mamma inte känner mig. Alls. Det är antingen det eller så kommer den där genen för att inte ge upp hopplösa projekt som jag bär på därifrån. I present till mig lämnade hon nämligen efter sig två (dyra till råga på allt) knallfärgade skjortaktiga pikéer. Hon går omkring med övertygelsen att hennes förstfödda dotter "använder på tok för lite STARKA färger med tanke på sin FANTASTISKA hudfärg".
Hennes förstfödda dotter går omkring med övertygelsen att dom där två rackarna kommer samla damm i en garderob nära mig i ett par år innan någon förbarmar sig över dom. Denne någon är vanligtvis min mor, lagom tills hon har glömt bort att hon har köpt dom. Recycling i sin ädlaste form.
3 kommentarer:
*lol*
Känner igen det där. Morsan tror att jag har samma stil som när jag flyttade hemifrån, dvs en sekund efter att jag gått ut nian.
Nu är jag 31 och får fortfarande helt galna kreationer som hon hittat på loppis och tycker att jag kan "sy om lite". Hujedamig.
Hahaha, visst är dom skojiga? Min stil har aldrig varit knallfärgade pikéer, det är mer hennes stil men skam den som ger sig?
Skicka en kommentar