Saker jag har svårt att ta på allvar

Elallergi. När en terapitant en gång bad mig slå av min mobil och inte bara ha den på ljudlös pga känslighet för el kände jag lite att vår relation var körd. Hur knäpp jag än är var hon uppenbarligen knäppare.

Svensk gangstarap. Sluta grina liksom, ni bor inte i Compton även om ni tror att det känns så. Men lyssna på Mats Nileskärs avsnitt av P3 Soul med Kartellen ändå, det är rätt bra även om jag fortfarande inte helt kan släppa att dom skulle kunna kamma ihop sig lite istället för att sitta och skryta om värdedepårån. Och sen kan man lyssna på avsnitten med Bobby Womack och grina lite för att det ändå är på riktigt.

Tunnelbanans blå linje. Jag vet inte exakt varför, förutom det uppenbara att den ligger en mil ner i jorden och inte går till några bra ställen, men varje gång jag måste åka den känns det odefinierat fånigt.

Så, det var bara det jag hade på hjärtat.