Min katt visar med all önskvärd tydlighet vad han anser om att bo på bondgård genom att rymma så fort han får minsta chans. Varje gång drar han till en granne 3 km bort och sätter sig under hennes farstubro och piper övergivet. Syster har nu fått åka och hämta honom fem gånger och vi kan väl börja konstatera att det här inte fungerar. Obegripligt är det, han har allt han kan önska där. Skog, mössfylld lada och kärlek och öppen spis inomhus, men icke. Förmodligen är konkurrensen som herre på täppan för stor bland får, höns, ankor och hundar men man tycker att en gård borde kunna räcka för dom alla.
Så nu då? Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra. Jag kan ta hit honom men jag vet ju att han inte vill vara innekatt. Min mamma skulle kunna vara en kortsiktig nödlösning men jag skulle bara strax ha samma problem igen. Chansen för mig att hitta ett nytt boende i Sthlm där han kan vara utekatt är ungefär lika trolig som att jag vinner summan vad det skulle kosta på Triss.
(och den där sista utvägen får det fortfarande att svartna framför ögonen på mig)
Helvete.
2 kommentarer:
Han kanske försöker springa hem till dig? Usch det är inte alls kul det där, min katt bor hos mina föräldrar så att han kan gå ut men han går ändå ut i lina - dels för att han blir skräckslagen utan och dels för att han aldrig skulle hitta hem igen, haha
Min katt vägrar att ha så mycket som ett halsband på sig.. Ja jag vet faktiskt inte vad det sitter i, önskar bara att jag hade en bra lösning..
Skicka en kommentar