Nån gång någonstans har jag läst eller hört att rovdjur innan varje utfall gör nån form av primitiv uträkning på om bytesdjuret genererar tillräckligt med kalorier för att motivera jakten.
Det här kan man ju applicera på massa saker men för mig blir det väldigt tydligt varje gång jag äter apelsin utan att ha tillgång till kniv och nåt att skära den på. Jag älskar apelsiner men fullkomligt hatar det vita mellan skalet och köttet vilket innebär att jag ägnar ungefär en halvtimme åt att skala varenda liten citrusfrukt men ungefär en minut åt att äta den. Ovärt. Tills den dan man tvingas sitta i ett klassrum och lyssna på 22 examensarbeten som inte är ens eget. Jag gjorde mitt igår och är således färdig med den här utbildningen (om mitt var godkänt alltså, det vet jag imorgon) och har redan nu hunnit trycka tre apelsiner i ren tristess. Minutiöst befriade från vitt, beskt elände. Nu har jag slut på apelsiner och mina motspelare i wordfeud verkar ha nåt vettigare för sig, därav inblicken i min förmiddag som jag betydligt hellre hade ägnat åt sömn än apelsiner och meningslösa blogginlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar