Förra veckan var någon form av känslomässig dalbana. Från "shit vad kul det här är/kommer bli" till panikartat "vad har jag gett mig in på?!". I torsdags vill jag bara gråta. I fredags var det kul. Idag var det kul och efter ett möte i morse när det gick upp för mig att alla dom där kraven och pressen jag känner kommer från min egen skalle känns det mest bara svinskoj igen. I torsdags när jag var nära nåt form av meltdown sa en klok en åt mig "men sluta känn så jävla mycket" och han hade rätt. Ibland blir mina känselspröt alldeles för långa, spretiga och känsliga och jag analyserar in saker där dom inte hör hemma. Ibland alltså. Förra veckan fick jag å andra sidan höra att "jag var död inombords". Men det är en helt annan och icke jobbrelaterad historia.
Nu ska jag gå och dricka vin. Eftersom jag tydligen hade nåt form av Timell-komplex i helgen och lekte både rörmokare och målare och inte hade tid för nåt vin så får jag det idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar