Elektricitet

Jag har lärt mig mer om volt, ampere och högspänning dom senaste veckorna än vad jag har vetat i hela mitt liv. Det har brunnit i elskåp, flygit gammelproppar och det har varit killar i skåpbil som har bett mig backa 50 meter "medans jag slår på det här bara".

Igår redde jag ut en härva svartnande kablar och imorse blev jag väckt av en elektriker på förstukvisten. Livet på landet är spännande. Hoppas vi överlever det.

Tur som en tokig

Törs jag skriva det här nu högre makter eller tänker ni börja trilskas bara för att jag pratar (skriver) högt? Äh, jag chansar. Jag har egentligen haft tre orosmoment som har hängt över mig inför hösten. Lägenhet, jobb och katt. Jobbet sa jag ju upp mig ifrån innan jag åkte men det är även det som har oroat mig minst och nu utan ens en liten insats har en lägenhet trillat i knäet på mig. Inom tullarna. Större, billigare än min förra. Och håll i er, den har balkong OCH badkar. Kontrakt signerat och klart, visserligen i andra hand men andra hand av det bättre slaget. Lyckan på den va?

Det enda smolket i bägaren nu är Katten. Jag vill gärna ha honom hos mig men för både hans egen och min del är någon annan lösning önskvärd. Och se, en sån trillade också in helt utan insats från min sida. Dessutom en ultimat sådan. Bara sådär. Jag är lite på gränsen till att bli religiös här.

#Vi bor på landet pt 3, eller den äckliga delen

-Skynda dig till stugan och stäng ditt fönster!
-Regnar det?
-Nä, din katt gick precis förbi med en skitstor råtta i munnen.

Det var ingen råtta, det var en himla sork. Hans byten blir större för varje vecka som går, snart får jag väl bända ut små barn ur munnen på honom.

Inferno

Ica Maxi nån dag före midsommar. Feber. Jag står här med en kundvagn fylld med bland annat 60 liter grillkol och ett halvt kilo vitlök och funderar på om ett fejkat epileptiskt anfall kan vara enda sättet att ta sig ut härifrån.

Naturligtvis

Vad som hände när jag var ledig en dag? Jag vaknar dagen efter med förkylningen från helvetet. Borde jag ju ha kunnat räkna ut att det skulle hända. Bihålor och halsmandlar är kroppsdelar jag gärna har, dom fyller säkert sin funktion, men jag har ingen lust att gå omkring och vara akut medveten om dom. Behöver jag säga att jag är den feberkänsligaste person jag känner och att jag tycker omåttligt synd om mig själv?

It´s my party, I get drunk if I want to

Om man inte vill räkna förra söndagens 11 timmar (sent, naturligtvis) på tåget , och det vill man inte, så är det här min första lediga dag på javenntenär. Förmiddagen har gått åt till spöregn, dubbla täcken och Californication men nu har det ljusnat upp lite. Jag ska åka till min syster och kolla in vad hon har skaffat för nya djur, hon kan snart öppna eget bondgårds-zoo, och bli bjuden på lunch. Efter det tänker jag åka till Systembolaget och leta upp nåt onödigt dyrt vin och sen åka och äta den middag jag bjöd in mig själv till, skvallra, fnissa och bli lite full tror jag minsann.

Vänner som bara "kej´rå" när man skickar sms av typen "Du ger mig mat, jag kommer med vin, ok?" = bra vänner.

#Vi bor på landet, the sad part

Jag kan inte duscha hur länge jag vill för varmvattnet tar slut och jag fryyyser. Det räcker bara till en mediumlång dusch, typ tvätta håret och raka benen. Det räcker absolut inte till att reda ut det massiva fågelbo av  halvmeterlång, tjock semiafro som jag skapade genom att gå och lägga mig med blött hår igår+ all of the above + okynnesduscha.

/Frysen och besviken -81

#Vi bor på landet pt 2

-Undra om det där eluttaget har börjat glappa?
-'dårå?
-Det blixtrade inte när jag satte i laddaren.

Norrsommar

Ett: (Strax efter att vi pressade upp bastun till 88 (!) grader)

Två...ååå:

Tre:

Mmhm, ni vet när Jesus gick på vattnet? Ain´t got nothing on me, I tell ya.

Sex, knark och sneakpeaks

Vad jag gör: mitt absolut bästa för att inte gapskratta högt åt dom Californication-avsnitt jag plöjer på tåget hem, jag sitter trots allt i tyst avdelning.

Vad mannen bredvid mig gör: låtsas läsa tidning men sneglar egentligen på min skärm. Jag förstår honom, det här spöar Aftonbladet i sömnen.

Laters, nu ska jag återgå till avsnittet med dom hånglande tvillingarna, den döda apan och miljardären som råkade strypa sig när han lekte med sig själv.

Dagens dö

Folk som chansar ( den delen köper jag) på att den där bra platsen är ledig men demonstrativt sur-suckar när dom snällt får flytta till sin egen plats bredvid trebarnsfamiljen längre ner i vagnen. Nej, jag vill inte byta. Jag har jobbat en bit över 70 timmar bara den här veckan och dessutom dagligen i två veckor. Och sovit fyra timmar inatt. Du kommer inte hitta en enda person som är mer ointresserad av att byta bort sin tysta fönsterplats just nu. Lovar.

Dagens lylllyll

Åtta timmar. Ensam. SITTANDES på ett tåg. Ett tjockt blankt magasin fyllt med flytande godsaker att sukta efter. Spotify i lurarna och en dator fylld med osedda Californication.

Jag tror inte ni förstår lyxen just nu. Efter bytet i Sthlm ska jag överväga att titta i mina sorgligt ignorerade skolböcker.

Kanske.

(we) Kid you not

Vilka är ni, vart kom ni ifrån och vad gör ni här?

Nu är det så där himla många besökare här och springer igen. Sist det hände förstod jag varför. Nu inte. Jag blir paranoid. Oklart varför iofs, det är ju inte direkt en dagbok med lås på under kudden det här. Likväl, jag reagerar lite som man kan tänka sig att en äkta norrlänning gör, står på farstukvisten i långfillingar med osäkrad hagelbössa och stirrig blick.

Seså, berätta nu för tant vilka ni är så ska jag slå på Gevalia.

nollsexjäklatrettio

Klockan är åtta på morgonen, solen skiner, fåglarna kvittrar och jag har läst ut internet. Min rygg har ballat ur och låter mig inte ligga ner mer än typ 5 timmar i sträck och 06:30 imorse var det rise and fucking shine. Den enda som tycker det här är roligt är Katten. Mutar honom med tonfisk för att han ska vara tyst och inte väcka min roomie med påhälsande flickvän.

Helgen har varit intensiv. För många timmar på jobbet för att jag ska orka räkna dom och pressen på mina stackars nerver när min första officiella vinprovning blev för 43 inresta Round Table:are med en serie Champagne från Taittinger. Jag överlevde, med den äran som den verkar och på slutet var det till och med skoj. Kan ha varit för att nerverna la sig, kan ha handlat om att även jag provade bubblor (om än inte i samma takt som gästerna), kan ha varit en kombo. Ingen vet. Mimmis flickvän hade filmat mig i smyg och bortsett ångesten från att höra min egen inspelade röst kunde jag titta på den utan att dö skämsdöden. Win på den.

Måndagar är i normala fall vilodag med stängd restaurang men idag var det visst nationaldag och röd dag vilket innebär ledigt för alla andra och jobb för oss. Nu ska jag bara invänta att klockan blir tillräckligt mycket för att det ska vara lämpligt att ringa en bekant och tillika duktig sjukgymnast och fråga vad i hela helvete jag ska göra för att få sova på nätterna. Det här går inte. Alla mina vanliga trick för att tukta ryggskadan (varav dom flesta innebär märkliga positioneringar i ryggläge på golvet) är verkningslösa och om jag inte får sova en hel natt så kommer våra gäster under 10 år snart ligga jävligt illa till. Tålamodet är det första som ryker när jag inte får sova. Hellre tio fyllon än två barn som velar kring en glassbox, irrar runt framför ens fötter och sprider sylt omkring sig. Fyllon får man morra åt. Inte ok med barn. Tydligen.

#Vi bor på landet

-Vart ska DU?
-Vaddårå?
-Du har ju SMINK på dig!?

Det tog inte många veckor här ute på landsbygden innan mascara och alla skor med högre klack än converse blev något exotiskt.