Sur

Om vårdcentralens enda funktion är att dela ut Alvedon och hänvisa till andra instanser med snigelremisser, kan man inte bara kapa skiten och ha riktiga sjukhus på en gång då? Det är ju nästan så man får lust att ta en kniv och karva lite extra så man kan få en anledning att åka till akuten och få det hela överstökat.

Och ja, jag är klumpigast i världen. Vanligtvis gör jag ju saker på riktigt men nu var det (tyvärr) inte illa nog för att slippa ägna tid åt sävliga läkare som inte platsade nån annanstans. Hej så länge.

En lång dags bakfull färd mot soffan

Man kan tycka att det verkar vara ett enkelt jobb att äta god mat och dricka gott vin och få betalt för det. Och det är det, tills väckarklockan ringer dagen efter och man inser att det även finns en verklighetsbaserad del av det hela som innebär att faktiskt..tadaa..jobba.

Man kan säga att det är ok för mig att den delen är slut för dagen nu.

Återhämtning

Det tog nån dag men jag börjar komma över traumat som var min helg. Orkar prata med folk igen och skavsåren gör inte lika ont längre. Jag har jobbat på krogen i 12 år, det där ligger lätt på topp tre på hetsigast-listan av alla dom dagarna det ger. Jag hade på riktigt träningsvärk igår. Nåväl, det är över nu och så snart skärsåret i vänster hand efter en avbruten vinglasstjälk har läkt så kommer spåren vara borta och jag kan lägga det till handlingarna. Jag lyckades kapa av hela det där vecket mellan fingrarna och fick bli hoplimmad av sjukvårdare på plats. Sårlim, världens bästa uppfinning. Nu däremot har limmet lossnat och jag vill gråta en skvätt varje gång jag råkar sära på lång och ringfinget, vilket är ungefär 10 gånger i timmen. Tror jag ska tejpa ihop dom.

Jesuskristusochallamostrar

Jag slentrian-sa ja på frågan om jag kunde jobba elitloppshelgen på Solvalla när dom frågade för flera månader sen. Ångrade mig bittert igår morse när det var dags. Det är ungefär som att gå ut i krig att jobba på sånt här. Tanter från stenåldern som slåss om kaffekoppar och fler "lilla gumman" än någon borde behöva höra under ett helt liv. Survival of the argast.

Jag hjärta pocketshop

Och framförallt, jag hjärta rätt människa på rätt plats. Jag var nyss på pocketshop, veligare än någonsin och efter jag hade pillat på ungefär alla böcker kommer hon i kassan och undrar om hon kan hjälpa. Och eftersom jag inte vet själv vad jag vill idag mumlade jag om "nåt bra och gripande, gärna roligt men inget flams och för Guds skull, ingen deckare". Efter att hon hade snåret sig förbi allt jag redan läst tryckte hon resolut James Freys "the final holy testamente" och Dawn Frenchs "en liten smula underbar" i händerna på mig och sa att nu hade jag en bra skruvad och en bra rolig, välj själv. Jag tog båda. Nån som läst, vilken ska jag börja med? Linn?

Saker jag inte greppar del ett: Arbetslöshet

Veckans värmebölja har satt lite mer sprutt på rosévinsdrickandet än mina Stockholmskunder hade räknat med och jag är ute på nån form av panikleverans. Ungefär som att köra glassbil, fast med vin. Allafall, det är ett himla säkerhetspådrag när man ska få ut alkohol från ett lager, naturligtvis, och efter att ha ringt på klockor, irrat runt, visat leg och letat sifferkombinationer en bra stund så får jag frågan; kör du bil? Man ba "Nä, jag tänkte bära 240 flaskor rosévin från ytterförort till stan, dårå, vet du nån bra bussförbindelse?"

Och med det sagt, vad gör alla överkvalificierade människor hela dagarna?

Tillägg: i övrigt, mycket coolt ställe. Tänk Globen, fullt i vin, öl och sprit och massa folk som ser pyttesmå ut när dom febrilt åker runt i gigantiska gaffeltruckar. Och sköna lagerkillar som tycker det är högst olämpligt att jag ska lyfta något för egen maskin och bjuppar på kaffe. Plus att polisens insatsstyrka låg på en snubbe i en grässlänt nån kilometer härifrån och skrek. Mycket nyfiken på vad han hade hittat på för att förtjäna tio poliser i skottsäker väst och automatvapen.

Lilla husmorspriset 2012

Jag har inte kunnat tänka på något annat än renskavsgryta med potatismos sen klockan tre idag. En missad frukost och en lunchlåda storlek anorektiskt barn lyckades bygga upp ett så otroligt sug att jag hör och häpna gjorde riktigt potatismos, blötlade torkade trattkantareller och gjorde kanske den godaste renskaven den här delen av landet har skådat. Exakt just nu insåg jag att jag glömde lingon men ändå, lite ambitiöst är det väl ändå? Det hade gått galet mycket fortare att ta med sushi på vägen hem men har jag väl börjat tänka potatismos och renskav finns det ingen återvändo.

Sommartecken

Det är något med Håkan Hellström och sommaren för mig. Jag lyssnar egentligen inte jättemycket på honom men nu när det är så där varmt i luften igen att man aldrig vill gå och lägga sig på kvällarna så åker han fram. Klubbland och Gårdakvarnar och skit, sommartecken så gott som några.

Egentligen låter större delen av låten bättre på Spotify men inledningen med saxofonerna eller vad det är här är så himla ryspysbra.

Jättesynd, verkligen

Jag vet inte exakt hur det gick till (eller jo, det vet jag, självklart) men någonstans under vad som var en relativt lugn middag med en gammal god vän som råkade vara i Visby samtidigt som mig blev jag rätt knallfull igår. Det var så himla roligt att surra och dricka vin. Idag är det sådär lagom kul, det är tvåhundra grader varmt i Visby, solen fräter på mina ögon och jag har fullt sjå med att inte framstå som svinbakis, vilket jag är.

Mitt i det ringer en av mina bästisar och är fast besluten i att få med mig på en military training utomhus med någon hon kallar "Hitler-Linus" ikväll. Det är verkligen synd att jag kommer sitta fast på en färja utan kontakt med omvärlden då. Verkligen jäähäättesynd.

Gomorron

Jaha, har ni hunnit sippa i er förmiddagsfikat än? Själv har jag fått bensinstopp i Nynäshamn men lyckats hacka/rulla på ångorna till macken och plockat upp en åldrad dam från golvet i trappen upp från bildäck på Gotlandsfärjan. Jojo, här händer det grejer.

Jag har 4 saker att säga om detta.
1. Jag måste lära mig att kolla bensinmätaren lite oftare.
2. Det finns inga bensinmackar mellan Haninge och Nynäs. Nån borde göra nåt åt det.
3. Vad är det med folk? När en tant snubblar framför en med ansiktet före ner i golvet så stannar man, böjer sig ner och gör sedan så gott man kan. Man stannar inte och stirrar tills någon en mycket längre bit bort gör ovanstående. Det är inte så svårt att fråga någon hur dom mår, eventuellt hjälpa dom till sittande och småprata tills sjukvårdspersonal kommer. Och skulle det nu vara en situation man inte kan hantera så flytta er då för fan ur spår. Man kanske inte kan göra så himla mycket men man gör nåt. Punkt.
4. Fy fan vad rädd jag är för att bli så där gammal och skruttig. Vilket elände när kroppen inte längre samarbetar och hjärnan inte riktigt hänger med, så sorgligt hjälplöst.

Klyschan

Jag minns inte vem det var, eller för den delen i vilket medie, som skämtade om stadsmänniskors tillbaka-till-naturen-behov. Vita medelinkomstintagande män i medelåldern som får för sig att gerillaodla potatis i Vasaparken typ. Det spelar ingen roll, jag har i alla fall blivit det där skämtet. Bortsett från att jag inte är vit, man eller medelålders, förmodligen inte medelinkomsttagare heller i den här delen av stan. På sistone har jag spenderat ungefär halva min vakna tid med att betvinga en snudd på obeveklig lust att bara...gå ut och gräva ett hål eller nåt. Gräva, odla, bli smutsig i gummistövlar. Se små frön gro, mocka hästskit och gå lös med en vattenslang. Det närmsta jag kommer nu för tiden är min stackars sorgliga ica-basilika i köksfönstret och att tömma kattlådan. Det måste vara våren. Jag försöker frammana bilder i mitt inre av att försöka stänga pyttesmå knäppen i träns med stelfrusna fingar i januari. Hur kul det är att ha häst en spöregnig morgon i november. Hur mysigt det egentligen är att försöka hacka lös stelfruset spån i en lika kall spånbod en fredagskväll i december bara för att få det nedbajsat medan alla med vettet i behåll hänger inne med en kopp glögg. Hur jäkla trist jag egentligen tycker det är att rensa rabatter och klippa gräs. Att alla tiotalet tomatplantor jag satte en vår genererade ungefär fyra halvmogna små stackare och att smultronplantorna inte ens överlevde juni.

Lönlöst. Det sitter fan i generna den här skiten. Nån som vet ett bra ställe i Vasaparken där jag kan gräva ett hål?

Mångfacetterad

Idag har jag i omgångar varit en cyklist som svär åt bilister och en bilist som svär åt cyklister. Hur vi än vrider och vänder på detta så är jag inte bara en kappvändare utan också helt övertygad om att det kommer bli ett besök på akuten i sommar. På ett eller annat vis. Det är livsfarligt där ute. Vilket är mitt huvudsakliga argument för att nobba promenadinbjudningar och ägna den här vackra somriga kvällen åt ostkrokar i soffan. Det vore ju synd att erkänna att jag bara är lat.

Mvh SympatiskochHurtig-81

Morgonkris

Det blev varmare och varmare ju längre söderut jag körde igår (duh) och väl hemma var det ungefär dubbelt så varmt som i norr. Idag ser ut att bli strålande. Jag har en svårartad garderobskris och fantiserar om att bara kunna gå lös på en helt ny garderob. Pretty Woman-shoppa mig genom stan och bara kasta ut varenda liten trasa härinne. Eller åtminstone hitta en bra sommarjacka och nya skor.

Terapi

Jag tror jag ska lägga en semestervecka här uppe. Rida barbacka, elda brasa och inte vet jag, gräva gropar?

Vad jag gör

Åker traktorskopa. I skinnjacka och ballerinaskor. Helt vanligt.

Peppen

Sjukt opepp på en eftermiddag i bilen. Vad mig anbelangar skulle jag vara dödsnöjd med att aldrig mer köra en meter bil. Men om jag ska hinna upp till Norr innan klockan sex är nog inte cykeln ett alternativ. Lite mer pepp på att gå på fest ikväll även om jag helt ärligt kanske helst av allt hade varit kvar i stan. Men det vägs upp av att jag är helpepp på häng med finisar som jag inte träffat på länge och på att få ett par hemstickade ullsockor av min syster, även om det råkar vara lite out of season. Dom kommer säkert väl till pass när jag kommer bli upptvingad okristligt tidigt för att agera moralisk stöd på hästpremiering på söndag. Vilket jag är rätt pepp på, minus den okristligt tiden dvs.

Dagens peppometer. Varsågoda.

Joråsatte

14.20,  Ligger i sängen och äter frukost. Tänker att det som saknas i den här lägenheten är ett badkar. Sjukt jobbigt att behöva stå och duscha. För att inte tala om att samla ihop sig till en vuxen människa som kilar ner till tvättstugan, går och handlar och packar ihop en väska redan ikväll så inte morgonen imorgon blir hysterisk.

Dunkdunk

Det finns dagar när man utan större krusiduller kan dricka några glas vin med sina vänner utan att vare sig bli speciellt berusad eller ha ont i huvudet dagen efter. Och så finns det dagar när man inte kan det.

Försten hit med en liter apelsinjuice och en alvedon får en kram.

Mellanlandning

Eftersom jag min vana trogen helt missade dagens halvdagsstatus och bokade en provning till klockan 16 hänger jag hemma lite mitt på dan istället. Dag-tv är fortfarande ingen hit. Fyi.

It takes one to know one

Det krävdes att han skulle komma hem för att jag skulle förstå hur mycket jag saknar honom, mitt lilla rastlöshetsmonster.

Sannolikhetslära, någon?

För en stund sen cyklade jag, möjligtvis lite för fort och kanske med ganska hög musik i lurarna, från kontoret vid Medborgarplatsen till Reimersholme, vad kan det vara, 3 km? Väl framme kliver jag av cykeln och ser att HELA min sidohängda cykelkorg är borta. Puts väck. Cyklar fort som ögat tillbaka samma väg och blir halvvägs stoppad av en lastbil där dom båda i bilen konstaterar att "du ska nog ta det lite lugnt tjejen, den där bara HOPPADE av när du cyklade i det där guppet". I väskan hade jag en iPad, en iphone, nycklar till kontor, bil och två lägenheter, en flaska vin och min plånbok. Inget är borta. Inget är trasigt.

Innan jag drog från kontoret skålade vi i champagne för att fira något som var himla viktigt, tror den lyckoskålen får gälla för det här med. Nu ska jag äta middag hos min exilbästis som överraskade med att vara i stan. Tror nog det allt som allt blev mer honung än bistick idag trots allt.

Dagens känsla

Som att stå i en bikupa. Utan dräkt. På den ljusa sidan är det skoj med honung, på den andra är man ju rätt osugen på att hänga med bin.

Att leva med en missbrukare

Min nya sambo är smal på gränsen till spinkig. Och lever naturligtvis uteslutande på socker/kolhydrater/fett. Hans matvanor kan inte beskrivas som annat än sjukliga. Vart jag än vänder blicken i denna lägenhet har han en liten stash av kanelgifflar, ostbågar eller chips. Att komma hem hit hungrig efter jobbet och hinna laga mat innan man har tryckt in en näve chips i munnen är inget annat än yogisk målmedveten och förmåga till tunnelseende. Till råga på allt är han en feeder. Om jag vänder mig om oförsiktigt med öppen mun kommer jag finna mig själv ståendes med en chokladcroissant utstickande ur mungipan.

Om jag inte snappar ur mitt träningsuppehåll* snart kommer det här gå åt helvete. Eller åtminstone till avdelningen för större storlekar.

*Jag blev förkyld. Det var två månader sen.

Lite bättre, lite smartare

Hon skriver inte ofta nuförtin den där Torgnysdottern. Men när hon gör det, mycket läsvärt. Tungt, men smart och väl värt en tanke. Läs vetja.

Jag lovar och svär

Jag vet inte när, hur eller varför men flitiga observationer gör gällande att löpartightsen är den nya mjukbrallan. Majoriteten av dom som bär dom hade tjänat på att hålla kvar fladderbrallan och låta tightsen stanna i löparspåret. Jag har lärt mig att sällan säga aldrig men i den här frågan känner jag mig väldigt trygg. Min röv ska definitivt inte följa mysmodet denna vår, det kan vi vara alldeles säkra på.

Rise and shine roomie

Jag tror tametusan att jag är utsövd? Elva timmar nonstop sov i fredags måste ha gjort jobbet för idag vaknade jag före väckarklockan helt obakis och liksom studsade ur sängen med en helt okarakteristisk carpe diem-attityd bara för att upptäcka att solen skiner och att resten av världen inte alls är lika pigga som jag. Jag har trampat flera gånger på det där stället i hallen som knarrar som mest, viftat runt med en kopp kaffe för att sprida doften och okynnesspolat i alla kranar men likväl, bara sovljud från sambosovrummet. Skickade nyss in Katten där och tänker mig att han får göra jobbet, jag vill ha fikasällis.

4 säsonger, verkligen?

Dagen har spenderats under täcket. Fyra avsnitt True Blood, en halv burk Ben & Jerrys och kattkurr. Eric lyckades slutligen komma innanför trosorna på Sookie, det tog ju sin lilla tid. Det var med våld på mig själv jag slet mig från kuddarnas mjuka famntag och fablernas värld men middag och vin med en fin en är inte fy skam det heller. Kan vi nu alla hålla tummarna för ett uppehåll i regnet en kvart, jag hittar inget paraply.

Hemmakatt

Det är typ sommar här helt plötsligt? Jackan rök redan halvvägs till jobbet imorse och har fått legat i cykelkorgen sen dess. Det är grönt överallt, kvällssolen är kvällssolig och folk känns helt rusiga. Egentligen befängt att spendera den här fina kvällen inomhus men jag är ärligt talat helt slut och i stort behov av att umgås med mig själv, katten och soffan. Så får det bli.

Jahapps internetet, vad ska vi hitta på ikväll? Det vore bra om jag var upptagen med att läsa bloggar och inte gick bananas på varje tillgänglig webshop.

Gone living

Eller ja.."gone working" är nog mer korrekt. Men nu så, helgen är fullkomligt arbetsbefriad och ska så förbli. Jag ska sova och dricka vin. Mmm sova och dricka vin. Man ska göra det man är bra på, var man på sin plats osv etc.

Cyklist javisst!

Jahaja, här sitter jag och väntar på väderleksrapporten och ba VOJNEVOJNE tänk om det regnar imorgon då kan jag ju inte cykla till jobbet?! Jag har klarat mig hela mitt vuxna liv utan att cykla till jobbet, nu är det plötsligt, efter två dagar, viktigast i hela världen. Och jag vill ha en sån här.

I verkligheten har jag en sån här. Rätt söt men ingen racer direkt. Men obs att jag vid bildens tagning i bevissyfte precis hade Lance Armstrong-cyklat från Urban Deli till Svartengrens på mindre än 13 minuter med inte mindre än två pauser för att läsa/skriva sms. Det är för övrigt så jag mäter avstånd, antal minuter mellan krog A och krog B. Numera på cykel.

The look

Fördelen med taskig belysning i badrummet är att man kan tänka "men SÅ trött ser jag ju inte ut?" på morgonen. På minussidan kan man fem timmar senare lägga in upptäckten att man har ungefär lika diskret rouge som barnen som knackade på dörren vid påsk.

På en till förekommen anledning

Vad betyder egentligen "Mälardalen" rent geografiskt? På papperet är det nämligen mitt jobbdistrikt. I verkligheten har jag kunder från Malmö till Umeå fast med stor koncentration i Stockholm. Vilket inte är ett problem men det slog mig just, vad är egentligen Mälardalen? Känns ungefär lika geografiskt avgränsat som Mumindalen.

På förekommen anledning

Nej, jag har inte cyklat ihjäl mig. Jag är bara ynklig. Gick omkring och kände mig oövervinnelig där ett tag när en efter en gick och dog stora björkpollendöden. Sen började jag nysa och klia mig i ögonen. Tolkade därför halssvidet och täpptheten som pollenallergi men feber är sällan ett tecken på gräspollen va? 2012 -året då alla andras småbarnsbaciller gick bananas på mitt immunförsvar. Man skulle kunna tro att alla krogår hade härdat mig men ett helt kontor fyllt av blöjbarnsföräldrar är lite som att jobba inne i en tickande förkylningsbomb. Dessutom bara sådär larvigt halvsjuk. Hatar det, däcka mig helt eller låt mig vara basilusker.

Vadslagning

Jag premiärcyklade idag. Kände mig rätt cool en stund där mitt i lördagstrafiken på Sveavägen. Sekunder senare mellan en arg sportbilschaufför och en lastbil var jag inte lika kaxig längre. Jag ger mig själv en månad innan akuten. Min kombo sa en vecka. Max.

Shorty

Uppskjuten cykelpremiär pga längdmässigt handikappad. Jag når inte tramporna när jag sitter på sadeln och hittar icke skiftnyckeln. Faktum är att jag inte hittar verktygslådan alls efter flytten. Men imorgon när jag har tid att let, då jäklar ska det cyklas.

Mobilitet

Ägnar dagen åt att irra fram och tillbaka över stan i den rätt konstanta rusningstrafiken. En dammsugare hit, en flaska vin dit. Bord och kartonger flyttas från det ena garaget till det andra. Knölade in en cykel i bilen igår och nu ska jag hämta den efter däckereparation. Planen är att jag ska kunna strunta i bilen dom flesta dagar över våren och sommaren. Cykla till och från jobbet och förhoppningsvis till dom flesta möten jag har i stan. Det vore så skönt att sluta leta parkering och ärligt talat går det nog fortare än med bil ändå. Måste bara kirra en cykelkorg och komma över min skräck för att cykla i trafiken.

Bekantingarna

Vi har haft AW med jobbet ikväll. Den första för mig som bara har gällt oss i firman, oftast när vi har aw:s är det kundorienterat så även om vi står där och dricker gott och lajjar så är det liksom jobb. Skoj men med en smula fokus mot dom kunder som är där. Jag gillar dom, kollegerna och kunderna och de facto är det dom jag hänger mest med these days men jag saknar mitt folk nu. Mina dom jag hänger med bara för kul och kärlek. Jag har jobbat mycket, flyttat och det har varit mycket halvblandat kringtjafs av vänskap/jobb ett tag nu och det börjar kännas. Imorgon ska jag hänga bara för min skull med en bra en. Det behövs.

Minnie Molly Mo

Mitt namn tycks trots sin relativa ovanlighet vara ytterst opopulärt att kalla mig vid nu för tiden. Det kommer bud adresserade till "Minnie" och referenser är plötsligt "Molly". Min mamma har alltid kallat mig för min lillasysters namn och hon lystrar till både sitt eget och mitt. Jag orkar inte rätta och lystrar följdaktligen till allihop. Tröstar mig med det gamla talesättet att kärt barn har många namn. Väl?

Mvh "Mums"

Vackra lilla stad

Det är inte mer än ett par år sedan jag lämnade norr för Stockholm men det är så självklart att bo här nu att jag liksom inte kan känna längre hur det var att inte göra det. Eller jo, det kan jag nog. Jag vill bara inte. När jag flyttade ner hade jag en handfull vänner här men jag hade lätt kunnat promenera dagligen rakt genom stan utan att springa på någon jag kände och det kändes ganska stort. Idag promenerade jag Medis-Slussen-Gamla stan-Kungsträdgården-Drottninggatan hem från jobbet. Det tog en halvtimme och jag sprang på fyra av varandra oberoende bekanta på vägen. Jag har fler nära vänner här än där och bekantingskaran växer nästan lite för fort. Jag gillade anonymiteten. Det känns inte så stort längre men är fortfarande lika vackert.

Inventering

Vid inventeringen imorse hittade jag förutom det uppenbara mina easytones bakom en låda vin. Sist jag såg dom var i förra månadsskiftet. Den upptäckten i kombination med dagens magiska väder får bli den spark i röven jag behöver för att promenera hem istället för att ta bilen.

Dom förbjudna orden

Vid ett tillfälle idag var jag mycket, mycket nära att häva ur mig att "jag tror jag måste flytta mig, det är så himla varmt i solen". Sen tänkte jag på dom senaste nio månaderna, höll käften och vände tillbaka min lilla näsa mot himlen.

Sommaren, du är så himlahimla välkommen.

Vill man ha fint får man dricka vin

Energin när man kommer hem mitt i natten efter vin med vänner borde nog snarare röra sig mot sängen än mot att göra en smått heroisk insats bland kartonger och ikeakassar. Men vem är jag att ifrågasätta vad jag sysslar med på nätterna när man vaknar till något som nästan kan kallas ordning, solen är på sitt bästa humör och jag i godan ro kan gå och äta lunch vid kluckande vatten istället för att sortera in kläder i garderoben? Ingen alls faktiskt. Ingen kan klandra mig att det där var roligare att göra salongsberusad än nykter.