För stora tuggor

Om jag i framtiden så mycket som andas om att jag har tråkigt, var så vänliga och påminn mig om det här datumet då och hur mycket jag LÄNGTADE efter att inte ha något att göra.

Nu, en stor dos kattångest mixat med dåligt samvete, skolångest och 60 mils bilkörning.

Gåshud

Mycket märklig liten människa

Men vad gör det om man har den där pipan? Så jäkla bra. För övrigt är klockan halv två på fredag natt och jag "skriver hemtenta". På ett väldigt ofokuserat vis. Det måste bli ett slut på den här dåliga sista sekunden-vanan.

Fredag? Fredag.

Jesus, veckorna springer verkligen fram nu. Mycket bra med tanke på att varje vecka kommer jag lite närmare sol. Mycket stressande med tanke på allt annat.

Daydreamin´

Nä, att klaga på vintern när man bor i den här delen av världen är väl inte helt produktivt. Men åh vad jag vill ha värme och sol nu. Mjuk hud, solglasögon och flip-flops. Dra ner kylan så långt det går i bilen istället för att knacka is. Slippa packa på mig lager på lager av kläder och ha konstant röd nästipp. Måsskrik och jordgubbar. Det är fint med vinter, den är bara alldeles för lång.

Drömma får man, faktiskt.

På tal om mat

Kom hem rätt tidigt igår och åt för en gångs skull kvällsfika. Eller knäckebröd med kaviar och en kopp the. Vi är inte så stora på det där med färskvaror i det här hushållet. Allfall så vaknade jag av att jag var hungrig i morse. Jag är aldrig hungrig på morgonen. Typisk kroppen att straffa mig med morgonhunger bara för att jag gav den kvällsfika.

Jag gillar konceptet frukost med olika pålägg och bröd och grejer. Jag vill bara inte ha det på morgonen. Första timmen vaken tid på morgonen vill jag ha kaffe och tystnad. Radio är ok, bara jag själv slipper prata. Frukost på sängen är rätt bortkastat på mig. Kaffe på sängen mottages däremot tacksamt.

Erase/rewind

Lyckades till slut boka om besiktningstiden. Den nya tiden var ju allt annat än lämplig men jag är åtminstone i Stockholm. Sen kom jag till jobbet och fick köttbullar med gräddsås och riktiga lingon. Älskar köttbullar med gräddsås och lingon.

Vad det gäller resten så är det väl inte värre än att jag får börja om från början igen. Det har gjorts förr och kan göras igen. Ska bara räkna ut hur men det är mycket enklare när humöret inte är långt under bottennivå.

Even a broken clock is right two times a day

Fick precis ett fantastiskt fint mess. Hur strulig jag än är måste jag ju ha gjort något rätt i alla fall som har världens bästa vänner.

Nu drar vi mot jobbet och glömmer den här röran några timmar. I lurarna har vi gammal Jay-Z. När inget annat funkar, återgå till gammal hip-hop så blir det åtminstone lite roligare.

Men kom igen

Naturligtvis krockar tiden som jag har blivit inbokad på bilbesiktningen med en Båstad-period. Hitta en enda ledig tid för bilbesiktning i HELA Stockholm i mars? -Glöm det, men du kan åka till Strängnäs om du vill.

Orkar inte mer nu.

Tråkboken

Jag hatar att behöva skriva i en kalender för att styra upp mitt liv. Jag vet att det finns folk som tycker om det. Klottrar den full med allt möjligt. Sen högstadiet har jag sett tjejkompisar suttit och skrivit allt möjligt i dom där. Alltid väninnorna. För mig är känslan att behöva skriva upp en massa grejor för att veta vad, när och vart jag ska göra något ingenting annat än skitjobbig. En och annan påminnelse i mobilen och en lapp på kylskåpet räcker för mig. Roliga saker behöver jag inte skriva upp för att komma ihåg och när limiten är full för tråkigheter att komma ihåg utan kalender tappar jag typ livslusten.

Likväl HAR jag en kalender men den har mycket lite med fri vilja och glädje att göra.

Djupa suckar

Försöker samla energi för att försöka organisera upp dom närmsta månaderna och ta ett beslut på vad jag ska göra nu när alla tidigare planer gick åt skogen men det tar emot nåt så in i bängen. Jag vill inte. Jag vill kunna hålla fast i vad jag hade tänkt mig och faktum var att allt precis började kännas bra och jag hade ramlat in i nån form av rytm som fungerade. Men inte. Så lätt ska det inte gå.

Så här sitter jag nu och känner ett nästan fysiskt motstånd mot att plocka fram kalendern, räkna dagar, skriva in datum för att jag vet att det, förutom en bröllopsdag, bara kommer skrivas in saker jag inte vill göra. Det kommer behöva packas, flängas, sorteras, magasineras och köras hundratals mil åt alla jävla håll och jag villintevillintevillinte. Hur jag än väljer att göra med den där månaden som diffar så kommer det påverka andra människor. Arbetsgivare, vänner, Katten och ja..andra, så jag måste bestämma mig rätt fort för hur det ska se ut men inget alternativ jag kan presentera för mig själv känns lockande. Jag hade bara velat fått andas i det här ett tag. Hålla i mina rutiner, hur bristfälliga och slumpartade dom än kan te sig för någon annan, och för all del även Kattens.

Hade jag trott att det skulle fungera och om jag hade varit lagd åt det hållet skulle jag lägga mig i en liten sorglig hög nu tills nån lyfte upp mig och styrde till det här.

Fan

Äh, skit också vad deprimerande den här dan blev. Vill att J ska komma tillbaka och jag behövde verkligen inte ytterligare nåt som ska strula till det. Lägenheten alltså. Rörigt nog med Skåne-resor och att få ihop det med jobb, skola och katt som det är redan. Skitskitskit. Ibland blir jag så trött på mig själv och önskar att jag bara kunde nöja mig nån jäkla gång. Då hade jag sluppit det här. Orkar inte med mer grubbel.

Sött och salt

Det hanns med en himla massa på inte så många timmar igår. Innan J hann dyka upp ringde hon som äger min lägenhet och meddelade att hennes son plötsligt ska flytta hem och att mitt kontrakt därmed går ut snart. Otajmat som fan blir det dessutom. Jag hade ändå tänkt säga upp den eftersom jag inte ska vara här i sommar men en månad senare. Skit också, jag som precis hade lyckats utarbeta nån form av plan och dessutom har katten äntligen kommit in i nån form av rutin här. Där sprack det.

Hann dock inte fundera så mycket på saken innan J ramlade in med dunder och bång. Lite mat, lite vin och sen bestämde vi oss för att kila ut och säga hej till nån gammal kompis till henne. Hann inte hänga där många minuter innan en av mina största ungdomskärlekar helt otippat trillade in. Har överhuvudtaget inte sett honom på...15-16 år? Märkligt. Och en mycket märklig konversation följde. Haha, förhoppningsvis går det 15 år till innan nästa gång så jag hinner glömma den.

Hem igen, massa surr, vin och muffins och väldigt lite sömn innan det var en något slagen J som packade ihop sig och drog vidare imorse. Och nu är det en ganska slagen tjej som ska packa sig till jobbet.

Wiiiie!

Allt dåligt humör från surgubben rann av mig på en sekund när bästa fina J ringde och meddelande att hon satt i bilen på väg hit för en snabbvisit innan hon flyger till Las Palmas imorgon. Egentligen skulle jag ha följt med till värmen men skolan och livet i allmänhet satte käppar i hjulet. Surt.

Att få hit henne om så bara över natten är dock inte ett tröstpris att förakta. Tror bestämt att vi måste spela musik, prata högt och dricka vin hela natten, ska han nu sura kan han ju lika gärna få en anledning.

Bitterfittor United

Mina grannar köpte lägenheten bredvid tidigt i höstas. Det är, tyvärr, rätt lyhört här och speciellt ut mot trappuppgången. Sen dom dök upp har det renoverats oavbrutet, det har borrats, bilats och dundrats,det har sprungit hantverkare fram och tillbaka i månader, ofta tidigt på morgonen och sju dagar i veckan. Jag har aldrig sagt något, jag inser ju att det är jag som har lite udda tider. Jag har dessutom hejat glatt när jag mött dom men oftast mötts av en sur nick tillbaka. Från dag ett. Nyss mötte jag gubben i trappen som lite surt frågade om jag jobbar kvällar.

Ja det gör jag ju, vaddådå?
-Jo vi har hört det.
(Här väntar jag på en fortsättning som aldrig kommer)

Va? Jag spelar aldrig musik när jag kommer hem och gör jag det är det lågt eller med lurar, jag har inte ens en jävla tv och dundrar inte runt här på nätterna. Jag hör också när folk kommer hem på nätterna eller för all del slår i dörrarna och gapar på morgnarna. Det är för att vi bor i lägenhet. I en stad. Där det bor människor. Och säg något då om det nu är så att jag har, inte vet jag, borstat tänderna på för hög volym. Sjukt trött på passivt aggressiva människor, tala ur skägget eller dra igen truten. Dessutom kan väl fetknoppen börja gå två trappor upp och ner istället för att ta hissen. Den väsnas.

Lyx

Jag älskar att äta ute men gör det alldeles för sällan. Utanför arbetstid alltså. Igår avslutade jag dock min andra lediga kväll med ytterligare en middag ute. Vin och avec byttes visserligen ut mot vatten och the, det fick räcka på dryckesfronten. Förut, hemma i norr, så var det också ofta söndagsmiddag ute och det gick inte en gång utan prat om att det kändes trist att gå till samma ställe varenda gång på grund av att det helt enkelt inte fanns alternativ. Mysigt visst, men enformigt och helt ärligt sådär mat och på grund av sena vanor ofta rätt folktomt. Så det är lyxigt att kunna välja och vraka oavsett veckodag, även om en hel del är stängt här med på söndagar finns det fortfarande mycket bra att välja på. Och människor ute. I söndags blev det sniglar och löksoppa på Mäster Anders och igår hemgjord korv med potatispure och helt galet goda tomater på Urban Deli. Lyx. Lyxigt också med Urban Deli är förutom krypavståndet hem att man kan köpa mjölken jag alltid glömmer i butiken på vägen hem.

Nu väntar det en hel del kvällar på krogen resten av veckan med men för att casha in, inte ut. Tillbaka till verkligheten.

Google

Gothic doll, mulatt-docka, befälhavare och hoptryckt ryggkota är för övrigt google-sökningar som leder folk till den här bloggen. Vet inte vad jag ska tänka om det riktigt.

Smäll på fingrarna

Vi har startat nya kurser på skolan som inte har någonting med dryck att göra. Naturligtvis är det också därför det känns så tungt, det här intresserar mig inte på samma vis och jag har aldrig varit nåt vidare på att motivera mig själv till trista grejor.

Allafall, vi ska göra ett personlighetstest inför ny kurs. Tydligen jätteviktigt och ett svindyrt, inköpt test som vi bara har en chans att göra. Jag får inte mitt inlogg att funka och försöker ladda upp inför att ringa upphovskvinnan till alla dessa mail som hamnar i kategorin "hotbrev" för hjälp. Jag är seriöst lite rädd för henne och jag vet att varje liten enkel fråga kommer besvaras med en föreläsning i nedlåtande ton. Det går inte att fråga människan vad klockan är utan att åka på en timslång föreläsning om Schweiz urmakarhistoria. Jag ramlade hem från krogen vid 4-snåret imorse, är trött och lite skör. Uppläxning och personlighetstest är inte riktigt vad jag är upplagd för nu.

En kopp kaffe till bara, sen ska jag hoppa utför stupet och ringa upp kvinnan jag drömmer mardrömmar om.

Kategori i mailboxen

Numera trillar alla mail från skolan in i en egen kategori. "Hotbrev" kallar jag den och det är med kisande blick jag läser dom här mailen.

Just idag känns det inte riktigt som den här skolan har nån jävla ände och tungt är en grov underdrift. Jag vill inte, hinner inte och orkar inte. Ungefär så. Motivation -kom till mamma.

Svartholmen

Kungsholmen är något av ett svart hål på min stockholmskarta. Jag har sällan nån anledning att vara här och det är lite som att släppa ner mig blint i en helt ny stad. Söndagsmiddagen är dock förlagd hit och för att ge mig själv utrymme att gå vilse gick jag hemifrån tidigt. Sen hittade jag en buss som gick mer eller mindre från dörr till dörr och är här först.

Ingen skada skedd dock, barhäng är något av en favoritsport. Så nu kan jag sitta här en stund och njuta av det faktum att jag faktiskt bor i en stad där det finns bra krogar öppna 7 dagar i veckan numera.

Fining 2

Förresten

Om jag kunde sjunga skulle jag inte bli jätteledsen om jag lät som Sophie Zelmani.

Supersunday

Långprommis till Hornstull för kaffe å bulla med Sophie och Freddie i lurarna. Fint.



Nu snabbstädning och omsvidning för middag. Dom här två lediga dagarna får gå till powerumgänge med alla jag kan trycka in, känns som det har varit på tok för lite sånt på sistone.

Torrboll

Februari är inte nådig mot min hud i år. Heller. Idag är det jag som länsar Body Shop på Mango Body Butter, det enda som hittills har funkat på det här förutom att helt sonika spendera vintern på andra sidan jordklotet. Alla påstår att man ska undvika sol och salta bad. Jag har aldrig haft så fin hud som i Australien och jag gjorde inte annat än var i sol och saltvatten. Jag kan leva med att bli en rynkig tant i såna fall.

Saker som triggar tanken på indiska ashram

Fredag eftermiddag på Drottninggatan. Jeez.

Post från dödsriket

Jag stod precis, med en förmodligen rätt brydd min, och betraktade vad som såg ut som en utbetalning på en livsförsäkring.

Min egen.

Bakgrunden som det tog några sekunder att komma på är att när min guddotter föddes ville jag öppna ett sparkonto åt henne. Det lättaste sättet visade sig vara att skaffa en fond i mitt eget namn med henne som förmånstagare om jag kolavippar. Förhoppningsvis så kan jag avsluta den här i egen hög person när det är dags för henne att få sin slant. Och fram tills dess får vi alltså årsbesked.

Och till Smillas föräldrar -det är inte värt att lönnmörda mig, jag lovar. En trevlig weekendresa kan det nog bli men ni får ta i beaktning vad 16 års räntor kan åstadkomma när barnet vill ta körkort, ok?

Day 29 – Your aspirations

Mina ambitioner alltså? Just idag skulle jag nöja mig med att svidet i halsen inte bryter ut i halsfluss, att jag kan hitta en underlagskräm som stämmer någorlunda i nyans (det här med smink när man varken är svart eller vit -svårare än man kan ana) och att jag hinner med en fika med en vän på tillfälligt besök innan jobbet. Och att jag hittar igen henne, det försvåras rätt mycket när hon själv inte vet vart hon är och använder "H&M" som referenspunkt inne i city.

I ett lite större perspektiv var vi ju där igen, jag veeeet inte. Visste jag exakt vad jag ville med någonting skulle jag ha eliminerat 85 % av mina hjärnspöken i ett nafs. Beror mest på när du frågar mig, beroende på humör kan svaret bli allt från liten stuga på landet med djur och ungar till ashram i Indien utan en enda tillgång och möjligtvis en lapp hem till mamma (fast då är jag förmodligen rätt less) med allt tänkbart där emellan. Så var det med det.

Tvärvändning

Älskar när det ringer från jobbet bara för att berätta att det är hur mycket som helst att göra och att det inte finns någon personal som kan hjälpa till att göra det. Bara så´ru vet liksom.

Hejdå film, hej jobb nån timme tidigare än planerat.

Day 28 – Something that you miss

Pappa.

Ge mig annars tar jag

Jahapp, slösurfa ska jag tydligen inte i alla fall.

Långa dagar och sena nätter

Igår var dagen som aldrig tog slut, fast på ett rätt trevligt vis. Frukostfika med Göteborg, långlång jobb med fancypancy diplomatmiddag och sen öl i kvarteret varvat med spring i trapporna för katt-rastning. Det känns idag, jag sprang så mycket i så många timmar i stor restaurang, efter bussar och i trappor att jag faktiskt är lite stel i benen idag. Den lätta huvudvärken kan vi nog skylla på ölen. Jag borde verkligen klämma in lite läsande nu men känner mest för att se film under täcket.

Söders blodbad anno 2011

Eller "Flickan som inte borde hantera brödknivar". Eller varför inte "Vissa skurna barn lär sig aldrig".

Det kommer aldrig upphöra att förvåna mig att A) hur mycket blod som kan komma ur ett enda litet finger och B) hur sjukt jävla klumpig jag kan vara. Mitt vänstra långfinger har blivit så avhyvlat genom åren att jag förmodligen snart är inne vid benet.

Kli i fingrarna

På min väg till jobbet på går jag förbi rätt mycket butiker varav ingen trillar in i facket billig. Stannade till och fönstershoppade lite först på Tjallamalla, sen på Acne och tillslut på nån liten butik på Kocksgatan. Så himla mycket fint att jag inte vågar gå in. Men med ett April-bröllop i antågande så kan det kanske få slinka in nåt i garderoben. Tack för ursäkten.

Bröllopsbonanza

Nu jävlar haglar det. Nästa kvinna till altaret tycks bli en av mina allra käraste vänner även om hon inte trodde det skulle hinnas med den här sommaren. Så jäkla kul! Sist jag var på bröllop var det min mamma som gifte sig, jag var åtta år, hade obekväma skor och var på det stora hela svinsur. Nämnda mor andades även vagt om att min bror verkar gå i planer..nu ska det rådas bot på alla års missade bröllopsfester!

Day 27 – Your favorite place

Meh..det beror la´ på? Men rent spontant får jag väl säga sängen då. Jag älskar att sova, jag gillar att ligga och det är rätt skönt att läsa där och från att ha varit militant motståndare mot tv i sovrummet så fick jag ge mig för länge sen och kan därmed lägga till se på tv i den på listan. Fast nu när tv:n är pajj blir det väl snarast dator då. Kort sagt skulle jag kunna spendera stora (större) delar av dygnet där i.

Day 26 – Your fears

Jag skrev ett originalinlägg här om vad som skrämmer mig mest i hela världen och sen fick jag panikångest och tog bort det. Jag är inte vidskeplig men vissa saker vill jag varken tänka på eller se i skrift. Låt oss nöja oss med att jag vill att min familj ska vara frisk och leva för alltid.

Edit: Jag mår verkligen pissdåligt av att ens skriva orden och blir helt övertygad om att jag kommer framkalla nåt hemskt fast jag inte är vidskeplig nånstans. Nu tar jag bort det. Fy fan.

Mycket Bra Post

Jag får aldrig bra post. Det bästa kan möjligtvis vara avi:er när jag själv beställt något, annars är det idel räkningar och skräp.

Men idag, 2 av 2 poster handskrivna och av god karaktär. En bröllopsinbjudan och ett kort till bara mig. Mycket, mycket nöjd och wiii för bröllop!

Värkarbete

vadvadvad?

men kanske?

Inte. 

Vi börjar om.

Klar!

Vinka Katten!

Från insikt om att skiten måste skrivas NU till lättnad över att ha krystat ut det -En stilstudie 00.30-02.10 söndagnatt.

Anledningar till att läsa HELA sportbladet

"Så fort jag har läst tidningen ska jag ta tag i den här rapporten som har deadline imorgon".

Dödsrosslingen

Phånen flimrade för ett ögonblick till. Skärmen visade ett virrvarr av streck och punkter, inte alldeles olikt ett ensamt lysandes EKG i ett i övrigt mörkt rum.

Jag gillar inte det här, inte alls. Och återigen, för er som jag kommunicerar med även utanför den här bloggen, möts era sms och samtal av tystnad så beror det förmodligen på att jag håller likvaka.

Och även på det väldigt ytliga planet

Till och med håret är sammarbetsvilligt. Efter en veckas galet krus pga fuktig luft och blåst håller lockarna ihop och ligger där dom ska. DET hör verkligen inte till vanligheterna. Det här börjar bli för bra för att vara på riktigt.

Gå på lina

Balans är och har alltid varit det svåraste för mig. Lagoma bitar av allt. Nöjdhet. Jag är i princip aldrig nöjd. Glad, visst. Nöjd, nej.

Jag får aldrig riktigt till det på alla plan samtidigt med arbete, privatliv, nöjen, mening och vila(får nån det?). Periodvis har det privata tagit över och periodvis har jobb tagit över. På sistone har yrkeslivet (och skolan för all del) varit en enda stor ego-kick medan i princip allt annat har fått stå i bakgrunden. Därför känns det som något av en seger att sitta här just nu och för ett ögonblick känna mig i fas. Slutet av veckan har varit en perfekt balansgång mellan alla delar och jag är nöjd, glad och pigg. Jag har räckt till allt utan att känna att det har dränerat mig. Halleluja, låt mig spara den här känslan i en liten ask att plocka fram vid behov.

Me and my monkey

Han må reta mig till nervsammanbrottets rand mellan varven men oj vad jag gillar den här killen. Big love.

If I was a rich girl nananana

Ibland ägnar jag mig åt dagdrömmeri, eller självplågeri om man så vill, genom att använda Hemnet-appen på phånen för att kolla vad som är till salu i mitt område.

Ett mäklarstenkast från mig men ändå så långt borta.

Jag kan verkligen se mig själv bo där. Hur lätt som helst. Lite mindre plättlätt kan det bli att trolla fram några miljoner över helgen. Kan inte påstå att jag helt sympatiserar med alla materialval men skulle jag råka dra in en lottvinst (på lotten jag aldrig köper) på ett par miljoner så är inte ett golvbyte nåt jag är främmande inför.

Sorg är kärlek som inte vill släppa taget

Jag såg dokumentären Dear Zachary igår. Att säga att tårarna sprutade är en underdrift. Jag vet inte vad jag ska säga egentligen men jag tycker man ska se den. Den är helt fruktansvärd och man bör vara beredd på att må dåligt. Men man borde se den.

Den finns bara kvar på Svt Play en vecka till så man får skynda sig lite. Bunkra med tårpapper.

Dear Zachary

Inte ok. Alls

Snöstormen ute? Inte ok. Alls.

Jag och mitt mansion

Jag bor på mindre än 25 kvadrat. Det borde vara tekniskt omöjligt att lägga bort saker här. Ändå har jag spenderat förmiddagen med att leta allt från viktiga papper till skor (?!) och blivit uppriktigt förvånad när jag slutligen hittar dom. Börjar på riktigt misstänka att jag går i sömnen på nätterna och gömmer saker för mig själv.

Dessutom tycks jag ha ett mer logiskt förhållningssätt till organisation i sömnen vilket kanske hade underlättat om det var någon annan som behöver grejerna. För mitt vakna, ologiska jag blir det helt fel.

Orden som försvann och dagarna som inte går ihop

Ser nu att det mesta av inlägget nedanför är borta. Inte med helt enkelt. Det har hänt en gång förut när jag bloggar från mobilen. Undra vart dom där orden tar vägen? Dom kanske plötsligt dyker upp nån annanstans?

Allafall, idag går inte ihop för mig, för många saker att göra på platser för långt ifrån varandra. Idag är en sån där dag när jag önskar mig fler timmar samtidigt som den tillgängliga tiden rinner mellan fingrarna på mig för att jag försöker göra för många saker samtidigt och följdaktligen mest yrar runt. Suck.

Hehe

Det gick över fort det där gråa. Jag känner nån form av hatkärlek för internet. Idag, bara kärlek.

Oinspirerad

En grå dag. Rent vädermässigt är det sol men jag känner mig grå. Inte bakis dock vilket man skulle kunna tro efter nattens inlägg. Ingen lust för skola, ingen lust att köra hem, ids inte delta i några samtal, vill ingenting rent allmänt.

Avskyr det här humöret. Kan väl inte påstå att det är roligare att vara arg eller ledsen heller men det här är ju bara..grått. Förhoppningsvis ska det väl gå över snart.

Kreativ bokföring

En gammal (väldigt gammal om nån får för sig att börja dra slutsatser) arbetsgivare till mig har precis lagt till "finansiell rådgivare" som sitt yrke på Fejjan. Det var så roligt att jag nästan drog en, rent hypotetisk naturligtvis, vinsnortning till.

För övrigt är jag lite, lite salongsberusad. Och har asroliga klasskamrater. Och börjar skolan igen om vad som känns som en kvart. Hej så länge.

Rent hypotetiskt alltså

När man har provat tjugotalet viner och har suttit i skolbänken i tolv timmar så kan man ju bli lite trött. Och liksom råka blanda ihop näsan och munnen. Rent hypotetiskt KAN man ju råka dra upp ett Margaux-vin i näsan istället för att ta en klunk.

Rent hypotetiskt alltså.

(rent hypotetiskt är detta heller inte en direkt angenäm upplevelse och kan även möjligtvis sabba resterande provning, om nån skulle råka göra så alltså)

Va?

Sen jag kom hit har folk tjatat om hur mysigt det är att komma till "våren i Skåne".

Inte vet jag men jag lämnade ett soligt och drippdroppande Stockholm iklädd solglasögon i söndags och kom fram till ett regnigt Båstad. Sen blev det storm. Och jag har frusit sen Jönköping ungefär.

Om definitionen på Vår är "blåst som är stark nog för att flytta på stora saker och hällregn" så är jag med. Annars fattar jag ingenting.

Skåne bjuder på storm

Jag trodde halvt om halvt att taket skulle blåsa av Drivan inatt och att lilla Fia Fiesta skulle ligga på rygg ute på fotbollsplanen när jag klev utanför dörren i morse. Allt var kvar dock men det har flugit runt lite trädgårdsmöbler och soptunnor. Snälla, snälla storm, storma klart tills imorgon när jag ska köra hem. Fia blåser av vägen i det här vädret.

*plopp*

Plötsligt händer det. Det liksom känns mer än det låter, som en såpbubbla som spricker.

*plopp*

Fyra månaders nästäppa som plötsligt släpper. Bara sådär. Nu inväntar vi vårens pollensäsong genom att andas genom båda näsborrarna.

Brillorm no more

Jag lyckades typ skava hål på mitt ena öga med linserna och har därför haft glasögon i över en vecka. Väldigt ovant må jag säga. Fast jag har håvat in en hel del komplimanger, kanske inte är så dumt att vara brillorm ändå?

Idag dök dock dilemmat strålande sol och bilkörning upp på agendan och jag ska testa att sätta i linserna igen. Slipade solglasögon? -Över min döda kropp, I tell you.

Så igen, Katten till Hornstull, jag till Båstad.

I won´t go on that camel again

Jag älskar Ricky Gervais och för ett tag sen såg jag nån notis om att han har gjort ett annorlunda reseprogram. Som producent dock, hans fysiska medverkan är jätteliten men han har verkligen hittat ett guldkorn i inskränkte men ändå älskvärda Karl Pilkington. Glömde bort det men sen dök det upp på Svt play.

-An idiot abroad.

Det är sällan jag skrattar högt sådär ensam framför tv:n men nu har jag sett tre avsnitt och skrattat ihjäl mig framför datorn. Titttitt!

Jag öppnade munnen och du blåste ut rök

PH3 – Jag trodde jag var han

Har spenderat hela dagen med katten i knäet, kaffekoppen och mobilen inom räckhåll och Spotify i lurarna. Mycket, mycket skönt. Älskar Spotify. Har liksom glömt bort hur livet såg ut innan Spotify. Tråkigare, så måste det ha varit.

Lördag i lurarna

Hello my friend, I see you're back again Hello mystery, don't bother to explain How bout maybe, its all been in my head Hey well I'm tired of this black & blue, black & blue

Same procedure as last year

Det orangea pensionskuvertet dök upp. Lika lustig läsning varje år. Kan som vanligt konstatera att à) Det är inte läge att gå i pension, b) det är inte någonsin läge att gå i pension om jag inte vinner på lotto eller skaffar mig väldigt billiga vanor och c) det kommer inte hända och jag borde gå till banken och utöka mitt privata sparande lite.

Det händer naturligtvis aldrig och snart kommer jag glömma det här ett år till.

Svältdöden

Det enda som har hållit mig på fötterna idag är det där tentaresultatet. Det har visserligen hållt mig på fantastiskt humör och dagen, kvällen och en del av natten har bestått av idel leenden men shit pompa vad slut jag är nu. Och hungrig. Mat försvann nånstans på vägen och jag har nu avverkat 32 timmars arbete på 3 dygn. Resten av veckan som ser mer normal ut kommer gå plättlätt. Om Katten tillåter. Han har dock fått sig en rejäl utegång x 2 idag och sover han inte inatt gör han det aldrig. Så även om magen kurrar och skåpen ekar tomt så känns det förbannat skönt att komma hem.

Imorgon är det jag som ska beställa en Stor Frukost på bageriet (söders bästa mackor, och största kanelbullar) nere på gatan och placera näsan i skolböckerna några timmar innan jobbet. Föregående tenta må ha gått toppen men jag har inte öppnat en bok sen dess och får nog se till att sätta lite fart innan det är dags att återvända till Båstad på måndag.

Wooha!

Fick mina tentaresultat mailade. Dubbel-VG plus 10 extrapoäng för min fria uppsats vilket jag var en av två som åstadkom.

Sjukt nöjd. Nu ska jag nog kunna hålla orken och humöret ett pass till.

Tidsfråga

Phånen beter sig rejält märkligt och har fått något av ett eget liv. Skulle tro att det bara är en tidsfråga innan den ger upp helt. Jag är inte så förvånad, den har haft ett våldsamt liv. Jag borde ha en sån gummi-inklädd gammal Ericsson som byggjobbare har. Jag är för klumpig och spretig för ömtåliga mobiler. Och annat.

Natten har varit något av en mardröm i dubbel bemärkelse. Jag har drömt mardröm och mellan halv fem och sju i morse har katten varit en mardröm. Föreställer mig lite att det här är som att ha en bebis hemma. En jävligt hårig bebis som betraktades som vuxen, eller åtminstone tonåring, vid 12 veckors ålder och liksom borde ha kommit förbi den här fasen för åratal sen. En långdag arbete kvar nu bara innan jag hinner lite katthäng och förhoppningsvis kan få lite lugna nätter. Jobbar riktiga långpass ons-tors och det funkar..sådär.

Här inne hos mig

Den här var det förresten, min nya favorit-skåning. Det är något alldeles speciellt med killar som sjunger på skånska.

Albin Gromer-Här inne hos mig.

Skämmes tamefan

Jag kände nyss irritationen krypa längs ryggraden för att det tog säkert en hel minut att köpa en låt via iTunes i mobilen pga halvdålig täckning i tunnelbanan. EN HEL MINUT.

Jag skulle behöva åka tillbaka till Afrika och skämmas lite. Tamefan.

Moget

Pratade precis med födelsedagsbarnet. Vi funderade lite på vad hon egentligen fyllde. Med tanke på nivån på slutet igår, 18. Med tanke på hur jag ser ut idag, 95.

Kom fram till att kommande födelsedagar får firas med kaffe och tårta. Det här kommer bli en lång och plågsam dag.

Ojoj

Och ajaj i lilla huvudet. Det var verkligen ett trevligt kalas det där. Men ajaj i lilla huvudet idag. Två timmar kvar till första kvällen på nytt jobb. Hej lilla alvedon.